Syskonbarn och mat

Nu blir det klassisk blogg i form av: vad jag gjorde i helgen.

Fredagen var en historisk dag, eller i alla fall en ovanligt lyxig dag. Min Helsingfors-based förläggare var på besök här uppe och vi hade manussamtal- i vårt vardagsrum??? Sylvi fann sig direkt till ro bredvid Anna. Får jag pluspoäng i eko-boken för den rosa garn-lagningen av soffan förresten?

Manussamtal är en ganska märklig grej, sist och slutligen. Lika delar härligt att få släppa lös egot och lika delar… Om inte besvikelser, så nån slags “jaha”-ig känsla. Så texten var alltså inte felfri? Så hemskt.

Efter att jag kört Anna till bussen hämtade jag upp Grimbolo Grimbert Grimsson och vi gick till affären för att köpa fredagsgodis. Och eftersom han har en faster helt utan impulskontroll köpte vi också en pulka, eller ursäkta, snow flyer. Helt ogenomtänkt var köpet kanske inte, jag anser ändå att varje hushålls fordonspark behöver innehålla åtminstone en pulka, men det har inte riktigt blivit av förrän i fredags, då jag hade experthjälp i valet av pulka. Vi teståkte ett par varv, men ingen av oss orkade uppbringa nån större entusiasm den tiden på dygnet och veckan så vi åkte hem ganska snabbt.

Och åt monsterspaghetti framför tv:n. Monsterspaghetti är en pastarätt där alla ätande får välja topping själv och så äter man det under högljudda monsterljud. Vissa valde noll topping…

… andra valde de långsamt ugnsrostade körsbärstomaterna som puttrat med en hel vitlök i ugnen under eftermiddagen, parmesan och solrosfrön.

Efter att Grim åkt hem såg vi på På spåret och slöade. Vi var båda ganska sega efter veckan.

På lördag åkte jag och syrran till fammos med syrrans kids. Papp och Mia kom också dit, de hade med sig en Spidermandräkt åt Julia, så glad hon blev!

Skoja! Hoho, haha. Det var ju Ruben Rubensson som fick dräkten. Det är mycket Spiderman just nu, så det var en hit. Jag såg precis ut som papp här när jag tog den här bilden.

“Nå, skåda hii tå!”

Vi åt Runebergstårtor för vad är en Runebergshelg utan tårtor?

När vi åkte hem brann himlen.

Väl hemma försökte jag väga upp Runebergstårtlunchen med mycket grönsaker till middag. Man känner sig 300% mer som en masterchef om morötterna har olika färg.

Rötterna af mo ugnsrostades och blev ärligt talat, PERFEKTA i tuggmotstånd och rostningsgrad. Däremot blev den “indiska grytan” jag gjorde ett slags mandomsprov eller vad man ska säga.

Jag hade köpte nån slags “autentisk” korma-kryddblandning som jag ba “mm, korma brukar ju vara rätt mild”. Gjorde en gryta med kikärter och bondost och nånstans måste det ha gått fel eller så har jag varit naiv i min barnatro om kormans mildhet. Det ringde i öronen, så hett var det. Men vi åt det, både jag och Pär. Men det var för starkt, det kan jag utan skam erkänna.

Lördagskvällen tillbringade jag med att måla om min låda för tryckeribokstäver jag köpte (på samma utflykt i södra Österbotten) som jag köpte körsbärstomaterna!). Obs det är otorkat och ojämnt och klottigt ännu, jag vet det, bear with me.

I vanliga fall tycker jag inte att man ska måla om trägrejer på loppis allt för lättvindigt, men just den här lådan (som jag tänkte hänga på väggen som hylla) var fläckig och ojämn och inte alls speciellt vacker i innanmätet, så nån slags åtgärd var nödvändig. Jag tänkte att de små nicknacksen som ska få stå i den sen skulle komma till rätt med en dramatisk svart bakgrund.

Slut på bortförklaringar.

Söndag hängde jag med mina syskonbarn igen. Vi handlade till exempel.

Vid middagstid plockade jag fram korman igen, spädde ut den med creme fraiche och tomat och hoppades på det bästa. Fortfarande galet stark, men mer ätbar.

Resten av dagen satt jag i soffan och stickade och kollade tv. Såg Cunk on earth - skrattade. Såg The last of us - grät. Tredje avsnittet, hello???? Viola förblev oberörd.

När klockan slagit kväll joinade Pär, Sylvi och en stor skål popcorn oss på soffan. Vi såg ett par gamla avsnitt av Alla mot alla och jag stickade frenetiskt vidare. Jag började se mållinjen nämligen.

Mycket senare än jag vill skriva ut stupade jag i säng och imorse iklädde jag mig MIN FÄRDIGA TRÖJA!!!! I call it Johnny Rotten goes to Bretagne. Mycket nöjd med den men den är inte designad för nära umgänge med katt. Viola har redan fastnat med klorna i två olika maskor.

Det var den helgen på det stora hela. Kul med lite gammeldags blogg ibland också, det kanske händer igen. Vem vet. Man behöver inte bestämma.

Bananer, bröd & böcker

Det är måndag och jag har ganska nyss installerat mig i kontoret för veckan. Jag började dagen med att borsta trappen ren från helgens snöfall och dammsuga lite. Två härligt konkreta uppgifter som skänker nån slags stadga till tillvaron. Något man gör har nån skillnad, det finns ett före och ett efter. Vad deprimerad jag låter nu hehe, det är inte meningen, känner mig faktiskt närmare ett stabilt normalläge än på länge. Menar mest bara att det är trevligt att borsta snö från en trappa.

Jag känner mig faktiskt ganska harmonisk just nu, kanske för att jag har en lugn, men inte för lugn helg bakom mig. Vill ni se vad jag gjort? Lite av det i alla fall.

Fredag eftermiddag köpte jag med mig bullar och drack fredagskaffe med syrran + barn. Ruben var upptagen med att jobba med data, men han hälsar så mycket.

Därefter gjorde jag fish & chips till middag. Eller ja, jag hällde frusna pommes och lite fiskpinnar på en plåt och skjutsade in i ugn. Men the mushy peas!!! Det lagade jag sannerligen själv. Plus nån dill-chili-yoghurt. Det blev gott.

Vi såg På Spåret förstås, tog varsitt resemål på tian. Skryt skryt.

Kännas det annars inte väldigt mycket… svenskt millennieskiftesindie över den här säsongen? Sahara Hotnights, Kristian Luuk, Patrik Arve, Rebecka Törnqvist osv osv. Förväntar mig nästan att Papi Raul ska hoppa upp ur nån låda.

Efter På spåret lämnade jag kvar i soffan framför tv:n. Stickade, åt resten av riskakorna och såg flera avsnitt av Harlots (finns på Yle Arenan). När Pär undrade vad det är jag egentlgien kollar på började jag skratta: “det handlar om två rivaliserande horhus i London på 1760-talet”. “Så klart”, svarade han. Det är kanske inte så välskrivet alla gånger, men det är ett smutsigt kostymdrama.

Lördag förmiddag pratade jag med Eleonora i telefon ån timme. Hon skickade bild av skogen hon gick i. På eftermiddagen åkte jag och Pär och hälsade på fammo, men jag glömde telefonen där hemma så det finns inga bildbevis. Ni får bara föreställa er.

På kvällen tog jag mina Posca-pennor och min ljudbok och DeSiGnAdE en väska. Väskan köpte jag för 1€ på loppis för nån vecka sen just för det här ändåmålet, så det är inte en jättestor förlust om jag säger att jag inte blev så nöjd.

Men det är så där när man gör saker på frihand. Jag skulle inte säga jag är missnöjd heller, men blev det en väska jag kommer använda? Tveksamt. Jag klär mig mer minimalistiskt än vad mitt keativa uttryck är eller vad jag ska säga. Använder ganska sällan campy accessoarer på det här sättet. Eller? Jaja, det var kul att hålla på.

Ljudboken var för övrigt Rooneys Vackra värld, var är du? och jag… Fattar nog inte riktigt hypen kring Rooney. Eller, jo, på sätt och vis kan jag göra det. Jag gillade breven och monologerna i dem kring kändiskultur och skrivande och samhällsfördärv. Men det är något i Rooneys författarskap som gör mig… Ointresserad. Det är för friktionsfritt, jag är för uppenbart precis i målgruppen. Det utmanar mig inte på något sätt. Det är till och med för välskrivet för att jag ska kunna provoceras av det. För svalt.

Innan jag gick och la mig på lördag fick jag för mig att sätta en bröddeg. Ett tre ingrediens-idiot-grytbröd men ändå. Mer än jag bakat på nåt år. Sen låg jag och läste böcker till mycket sent så söndagsfrukosten blev söndagsbrunch. Men Pär, den lycklige jäveln, fick vakna till detta bord.

Han blev också i och för sig tvungen att vakna till ett batteri av: tänk att jag bakat bröd! visst var det gott? är det godaste bröd du ätit? tänk att det är jag som bakat det här!

Det jag läste på lördagsnatten var bland annat den här, Gränsen av Elise Karlsson. Tyckte hemskt mycket om den, den var rolig! Och sorglig. ska genast läsa mer av Karlsson.

Efter att vi suttit i varsin soffa och jäst på allt bröd vi åt sa jag att jag tyckte vi skulle åka ut till Fäboda, bara för att se hur det är. Folk hade ju nämligen pratat om den här stormen hela helgen och hittills kändes det mest som ett anti-klimax.

Inte ens ut vid havet kändes det som äkta storm, mest som ett vanligt snöfall. Man ska kanske inte önska sig oväder, men det är något med den här nya slags mediehanteringen av oväder som bygger upp en spänning - som sen inte infrias!!!! Om en storm får ett namn redan före den händer så förväntar jag ju mig att det ska skallra lite i fönsterrutorna i alla fall.

Vi fick i alla fall luftat oss lite. Sen åkte vi hem och åt fryspizza. Jag hade ju redan bakat bröd den dagen, man kan ju inte laga något två gånger på en dag?!?!?

Sen hände inte mycket mer den dan. Jag såg några avsnitt Harlots till och stängde in fötterna i fotmasker + sockor.

En liten mathaul

Pär hade ärende till läkare i Vasa idag och jag erbjöd mig köra honom i gengäld mot att jag fick gå ett par ärenden myself. Han var inte sen att gå med på detta.

Först en snabb sväng på loppis, det där mest intressanta jag hittade var den här rullen Rolig Tråd:

Tänker mig att jag ska använda det i nåt stickprojekt som specialeffekt.

Mitt egentliga ärende var Hot Curry Market, dvs en asiatisk livsmedelsaffär (som säljer det mesta icke västerländskt ska sägas, så Asien does not cover it). Aldrig känner man ju sig så mycket som en kolonialherre med linnekostym och käpp som när man storögt går och försöker orientera sig mellan hyllorna i en matbutik som inte ser ut som den matbutik man är van med. Men det får det vara värt, det är ju också härligt. Älskar att handla mat utomlands och det här är väl det närmsta man kommer just nu. Vill ni se vad jag köpte?

Asig bild men så är det när man hänger med mig.

Ett par saker jag gick dit för, men mest sånt jag slängde i korgen på ren impuls. Kryddorna (hel kardemumma, curry, bockhornsklöver och svartkummin) och den krispiga chilioljan var det jag skulle ha och dom hittade jag allihopa. Även ospecificerade “roliga nudlar till kontoret” stod på inköpslistan. Sen kom jag på att sojan var slut hemmavid så en flaska Healthy boy fick slinka ner i korgen. Hushållspack gochujang, ja men visst, det är alltid bra att ha hemma. En burk sardiner för att inget är så snyggt som en burk sardiner. En påse plaintain chips pga snackssug och en påse wasabi rice crackers av ungefär samma anledning.

Och till sist, i kassan var jag törstig och råkade se en rosa dryck (hur ofta är dryck rosa egentligen? allt för sällan) i kyldisken och så köpte jag en flaska jordgubbsmjölk också när jag ändå höll igång. Fast jag har inte druckit den än.

Det enda jag smakat på än är riskakorna och dom har jag ätit halva påsen av på ungefär den tid det tagit mig att skriva det här inlägget. Så nu stänger jag påsen och säger hej för idag.

Tomtar, bloggar, kläder, krans

För mycket länge sen hette min blogg Saker jag gjort och åsikter jag har. Catchy namn. Nu har jag hetat Blejk, fejt och fab i rätt många år och jag har ju arbetat in det bloggnamnet ganska bra. Men jag börjar bli lite sugen på att övergå till ett mer Ellen-centrerat namn. Skulle gärna vilja fortsätta använda BFF, men kanske bara inte så mycket fokus på det? Behöver jag en ny header, är det ditåt det barkar? Är det nån som känner sig manad att göra en? Jag skulle fan inte orka tänka ut en själv. Älskar den jag har nu, men ja. Förändring är väl ganska nödvändigt.

I alla fall, lite retro idag då, här är lite saker jag gör och åsikter jag har:

Lagade minestronesoppa förra veckan. Det blev oväntat gott, inte alls som skolans minestrone. Man kan ju undra varför jag gjorde minestrone med förväntningen inte så gott, men jag var sugen på en buljongig soppa och vege-chorizo så det blev det så här. Följde inget recept, bara fräste lök, vitlök, selleri, morot, nå sked ljus misopasta och kryddor och hällde över ett par liter grönsaksbuljong och sen i med pasta och i slutet stekta korvslantar och grönkål. Jag stod och pudrade och hällde en massa olika kryddor och såser i den under tiden den kokade så minns inte exakt heller vad jag lade i. Men tänk italienskt så går det nog bra. Det skulle egentligen va lite tomatpuré också men pga allergier använde jag miso. Slut på historia. Bra pasta sorter att använda i minestrone är t ex risoni. Jag använde trofie.

Årets julklappar är signed sealed och nu väntar de bara på att bli delivered. Det blev ett tema på årets inpaketering som min inre fjortonåriga panda kan vara stolt över. Presentsnöret är band ur en gammal vhs-kassett för övrigt, tips tips. Det enda som inte är inpaketerat är julklapparna jag och PG köpt tillsammans åt oss; en soda stream och en ny stereo (som vi inte ens köpt ännu).

Varje gång jag planlöst ritar nåt tänker jag att jag gör det alldeles för sällan. Det är kul och välgörande att bara sitta och rita, utan krav på att det ska bli nåt. På ordkonsten brukar jag ta tillfället i akt när barnen håller på med nåt att bara rita lite. Senast en julkula. Det blir mycket jul just nu.

Mycket jul ja. Här är mina jultomtar. Jag har tydligen startat en samling med dem, utan att veta det själv. Jag är ganska kräsen i mitt val av tomtar, jag kan inte förklara vad det är jag söker efter, men jag vet när jag ser tomten i ögonen om den platsar i samlingen eller inte. Och jag köper uteslutande på loppis. Moderna filttomtar med luvan över ögonen gör sig icke besvär, det är det fulaste jag vet. se där ,en åsikt jag har. Nyaste i samlingen och den enda som tillkommit i år är han längst till vänster som kokar gröt. Tomten med snökulan i magen är äldst, han härstammar från min mommo och moffas och var den som startade det hela.

Har gosat med Sylvi.

Har klätt på mig. Imorse hade jag och Pär samma tid att passa så vi gick samtidigt hemifrån, något som annars aldrig händer. Det var mysigt.

Och till sist så har jag pärlat ihop en dörrkrans till oss. Jag satt tre timmar med det här lilla projektet och plockade och började givetvis tio på kvällen. Classic Ellen. Men är mycket nöjd! Känns som ett trapphus-vänligt alternativ plus att nu syns det ju att det bor kReAtIvA kOnStNäRsSjÄlAr här. Jag googlade först lite mönster på nätet, men alla var så avancerade så jag gjorde på fri hand. Blev riktigt nöjd med resultatet!

Och det var lite saker jag gjort. Vad har ni gjort?

Önskerubrik: Vad jag nojar mest över

Okej, nu börjar jag beta av önskerubrikerna här. Vi börjar med en fråga Susan bad mig svara på - eller två egentligen:

Vad tänker du mest på? Vad är du nojig över?

Jag tror mat är det jag tänker på mest. Vad ska vi äta idag, vad borde handlas hem, hur ska jag göra nå viss rätt Pär-vänlig eller att jag bara läser recept eller ser på matprogram. Dels är mat ett stort intresse, dels är det nåt man måste göra varje dag och som tar tid och dels är det en utmaning med Pärs allergier.

Dessutom är jag långt ifrån fri från nojor kring mat och tankar på vad man borde - och kanske ännu mer inte borde - äta. Folk tror ofta att feta människor, som jag själv, äter vad som helst när som helst. Det är kanske också bilden jag själv kanske spär på på sätt och vis, för jag vill inte medverka till skammen och ångesten kring mat. För andras skull så klart men mest för min egen. Så mat upptar en stor del av min tankeverksamhet, på gott och ont.

Sen är det ju det här skrivandet då. Det går ju i vågor, jag är inte alltid så in i det som jag är nu, men när jag är så är jag verkligen. Jag antar det är så med de flesta kreativa processer. Förutom att jag tänker rent praktiskt vad som ska hända i texten här näst och hur jag ska lösa nåt särskilt problem eller hur en karaktär ska utvecklas så är det ganska mycket prestationsångest involverat, som jag skrev om igår också.

Jag nojar jättemycket över att jag inte är fin nog eller litterär nog, jag bär ju på ett enormt klasskomplex i de flesta sammanhang, men det är verkligen starkt i det skrivande, eftersom litteratur kan vara så elitistiskt. Samtidigt föraktar jag ju på sätt och vis själv många av de genrer som inte anses som så “fina”; feelgood-romaner, deckare, romance och sånt. Jag försöker vara mer öppensinnad och visst tycker jag det finns bättre och sämre i alla genrer, men ändå. jag vill ändå inte klumpas ihop med nån av dem. Det är inget sympatiskt drag hos mig, men skulle jag bara skriva om mina sympatiska drag i den här bloggen skulle jag inte skriva mycket.

Men jag nojar ju över en hel massa annat; har t ex fruktansvärda katastroftankar ibland. Jag har jättemycket separationsångest och är väldigt rädd för att bli lämnad ensam. Jag nojar också mycket över om vi kommer få barn eller inte - och om inte, kommer jag att ångra mig senare i livet för att vi inte försökte mer? Och om vi får barn - hur fan ska man orka? Sen tänker jag på döden ibland, att folk man känner ska dö, det är ju en insikt som blir starkare med åren. Min egen död är jag inte så rädd för, jag är mest rädd för att det ska göra ont i själva ögonblicket det händer. Men det är en sorg att alla man gillar ska dö nångång. Det här med klimatkrisen gör ju det inte lättare heller. Visst skulle det va skönt att ba vissla och låtsas som att det regnar och säga att klimatångest är onödigt, men bara man inte övermannas, tror jag de flesta existenstiella ångestar kan fungera som drivkraft.

Det är kanske därför jag tänker så mycket på mat också. Mat är ju på sätt och vis motsatsen till döden, äter man rätt håller man sig i liv och med lite tur kanske man lyckas förlänga livet också. Men det är väl en ganska fåfäng önskan, den där lastbilen kan ju komma när som helst och smasha en till pannkaka och ja, då hjälper det nog inte hur många superbär man åt.

Äh, det här blev så otroligt sorgligt. Vi avslutar med något annat jag tänker mycket på just nu. Sopranos. Ser på det nu igen efter ett par veckors paus och det är så sataaans välskrivet. Så sjukt jävla bra.

Så för att sammanfatta det kort; mat, text, döden och Tony Soprano.

Julkulor, cirkelsågar och en halloumi carbonara

Hjälp, jag är så trött idag. Det är alltid så på måndagar, jag kommer aldrig till ro på söndagkvällarna och så får jag lida hela måndagen istället för min oförmåga att ha en ansvarsfylld dygnsrytm. Men bara jag kommer i säng i ordentlig tid ikväll ska väl det här också reda upp sig.

Och!!!! Det var SÅ JÄKLA HÄRLIGT att solen lös och det var minusgrader imorse!!! Kände hur kroppen fylldes med lite mer liv för varje kallt andetag jag tog imorse. Frost! Solsken! Så här ska det ju vara.

Gick alltså till ännu ett lågstadium imorse för att dra ännu lite ordkonst. Jag ska tillbaka dit tisdag och onsdag ännu, sen är den mesta ordkonsten dragen för hösten. Och det är ju lite sorgligt, men också ganska skönt, för än är det mycket som ska hända före jag kan ta jul med gott samvete.

Förutom ordkonsten är veckan som kommer är lite oklar i kanterna ännu, så vi kanske går igenom vad som hände i helgen istället?

Vi började helgen med att besöka Åldringsvännerna. Jag köpte hem ännu lite mer julkitsch. Läskig, säger Pär om stora tomten, kul säger jag.

Julkulor alltså! Såna mönstrade och mångfärgade är kanske det finaste jag vet - skulle gärna ha en klase framme året runt. Men nån måtta på vansinnet får det ju vara.

Fredagskvällen tillbringade vi i soffan med en handfull The Office-avsnitt och en kaka jag bakade på torsdagkvällen; kladdkaka med dulche de leche och smält choklad och jordnötter. Smakade som Snickers, men mycket bättre. Hade köpt en flaska vin och riktigt sett fram emot att dricka den, men drack ett litet glas och sen somnade jag. 30+:igt av mig.

Lördag förmiddag och solen sken! Katterna njöt och jag gjorde en välbehövlig storstädning av vårt lilla råttbo. Sen tog jag inte fler bilder för resten av dagen gick åt att göra Kulturfondsansökningar tillsammans med Jennifer, Johan och Moa. Det är faktiskt ett dundertips; samla ett gäng vänner som alla ska göra fondansökningar, sätt en eftermiddag på det och ät sen middag ihop. Återstoden av vinflaskan från fredagkvällen kom också till användning. Och jag fick klart en ansökan! Tror jag aldrig varit ute i så god tid förut, så nu är jag ju så klart jättenojig att jag ska ha glömt nåt eller missförstått nåt eller så. Nåja, det bär eller så brister det och oavsett torde jag ändå överleva.

Söndag morgon började med den här dramatiska synen. Björne, det röda offret som ligger på golvet bredvid vad jag antar är förövaren är min barndomsnalle - som ska sitta på fönsterbrädet i gästrummet. Husdjur <333

Till middag gjorde jag halloumi carbonara efter det här receptet och det kan vara det godaste jag gjort på mycket, mycket länge. Jag har haft för mig att carbonara är svårt att laga, men pffft, det var hur enkelt som helst. Vi åt oss mer eller mindre fördärvade båda två och gick bara och ojade oss resten av kvällen. Varning för matkoma alltså, men ååååååh så gott det var! Tips tips.

På kvällen hade vi bokcirkelsträff hemma hos Anna-Maija. Månadens bok var Khemiris Pappaklausulen och det är väl ingen större överraskning att vi alla var väldigt vänligt inställda till boken. Jag älskade den, men fick en aha-upplevelse när jag insåg hur lika och tyvärr kanske lite platta och distanserade kvinnoporträtt Khemiri skriver.

Vi firade ett lite inofficiellt ettårsjubileum med cirkeln nu och vi har under hela året funderat vad vi ska heta, en modern bokcirkel idag behöver ju nån slags namn. Under vår första träff sa nån på skämt att vi kanske borde heta Cirkelsågarna, när vi var så hårda i bedömningen av boken vi hade läst. Det var visserligen bara ett skämt, men hittills har vi inte hittat på ett bättre namn och vi har alltid återkommit till det namnet när diskussionen om ett namn kommit upp igen. Igår visade dessutom vår medlem Ella en logo hon ritat åt oss till årsdagen och den var så fin att jag tror vi blir tvungna att heta Cirkelsågarna nu. Jag tycker hemskt mycket om vår lilla bokcirkel oavsett namn, diskussionerna är alltid 10/10.

Det var den helgen, en bra blandning tycker jag ändå. Nu ska jag släpa min trötta kropp hem genom eftermiddagsmörkret. Sitter på min vanliga plats på mitt vanliga café och det är nästan så ögonlocken faller ihop. På återbloggande.