Välkommen till mitt kontor

- Knack knack!
- Vem där?
- Tor!
- Vilken Tor?
- Mitt kon-Tor!

Välkommen hit! Jag tänkte ni skulle få en guidad rundtur på mina sju kontorskvadrat jag huserar i nu för tiden.

Först ska jag kanske förklara lite. Jag hyr rum på Kulturkollektivet Insidan, ett ganska nytt kulturkollektiv som poppat upp i Jtown. Vi är allt som allt åtta pers som har kontor här och vi har inte så mycket med varandra att göra rent jobbmässigt, här sitter journalister och konstnärer och grafiker. Och så jag då. Men vi delar kök och toa och allrum och kaffepauser ibland. Det är i det stora hela ett mycket trevligt upplägg. Jag vill ju gärna ha nån att prata skit med över en kaffekopp, men jag jobbar ju helst på egen hand.

Tillbaka till mitt rum! Så här ser det ut! det mesta är köpt på loppis, förutom den blåa stolen som jag faktiskt tog från torpet. Men den är ju helt klart begagnad ändå. Gardinerna däremot är köpt nya, jag hade först tänkt mig väggarna målade i grönt, men insåg ganska snart att det skulle bli för mörkt och välja inredning för mycket i ett sånt litet rum. Så då blev det gröna, tunga gardiner istället.

Försöker växla mellan sadelstolen och pinnstolen under dagen för ergonomins skull, för i ärlighetens namn sitter jag oftast på pinnstolen, men med sadelstolen som en slags fotpall för ena benet.

Bordet är ett gammalt allmogebord i furu jag köpte på Facebook-loppis - visst har jag berättat om det? Älskar att det är så stort och stadigt och känns så levande. Det är kanske fånigt, men ljuset i rummet och ytan på bordet gifter sig splendidly!

Och nämen, se där, där ligger lilla Maggan och skräpar!

Bordet döljer också den absolut nödvändiga godislådan, hehe. Vissa dagar är en chokladbit till kaffet det som gör att man orkar. Vissa dagar glömmer jag bort att jag har lådan, tro det eller ej. Choklad är inte en sån där måste äta aaaaallt-grej för mig.

Stickade sockor, en glittrig snöglob från Jysk, en äppelformad porslinsask, en mugg för småsaker och i förgrunden mellanmål. Klassikern banan och så har jag gått på det här med kallbryggt te. Köpte det här när vi veckohandlade senast och det är faktiskt lite festligare än en vanlig vattenflaska. Inte nödvändigt, men festligt. Speciellt festligt när det ser ut som att man går runt med ett väldigt stort urinprov OH WELL.

Den mest odiskade av alla mina koppar och muggar - kontorsmuggen. Ärligt - diskar ni er kontorskopp mellan varje kaffe…? Eller är jag bara extremt äcklig?

Till vänster om mig och skrivbordet hänger Saras affisch. Tycker den passar bra i ett författarkontor.

Också till vänster: ett litet ihopplock. Hyllan hittade jag på vinden på torpet och tyckte den kan få stå här och hålla mina böcker och nudlar tills jag behöver en större. Blompallen är från Jysk (jaja allt är inte loppis so sue me) och blomman är en garderobsblomma. Tror den har störst chans att överleva här. Den bruna mappen innehåller originalet till Klåda-pärmen som min kompis Eleonora målat. Den står där och väntar på att nån ska ta den och ramas in. NÅN. Det blåa sjoket till vänster är min jeansjacka som hänger på min garderob här: en spik i väggen. Min bästa sak på denna bild är ju självklart Gustaf-klockan som jag älskar <333

Snett till höger och bakom mig är kontorets absolut fulaste hörn, men vad vore jag om jag inte visade upp de fula hörnen också? Printen är bara en printer och absolut nödvändig men i likhet med de flesta andra teknikprylar ful som stryk. Bordet den står på är inte så fult, tvärtom, det är också ett loppisfynd som eventuellt skulle behöva lite kärlek för att verkligen komma till sin rätt men är man lat så är man.

Fåtöljen är också absolut nödvändig, för kreativa pauser, kompisar på besök eller om man ska läsa. Snygg är den kanske inte dock. Däremot bekväm!!!! Och första bästa jag ihttade på loppis när jag behövde en fåtölj hit. Ville ha en redig sak att verkligen kunna sjunka in i, inte nån liten pinnstolsliknande femtiotalsvariant som vi visserligen har ett par på vinden, men som är omöjliga att slappa i. Så nu står den här här tills jag hittar den perfekta.

Kudden i den är en datakudde jag fick av en följare på Instagram när jag efterlyste en att köpa! Så snällt!

På golvet en impulsköpt loppismatta och mina kontorssandaler.

Den här affischen på insidan dörren fick jag med mig från Missionsstugan i måndags. Tycker hemskt mycket om motivet, även om jag inte orkat tyda de ryska bokstäverna till ett konstnärsnamn ännu.

Och med det var kvadraterna slut! Det kommer säkert (förhoppningsvis) ändra en del här ännu, men jag tycker jag håller på att få det riktigt mysigt här.

Nu får ni gå, nu ska jag jobba. Peace!

Vykort från kontoret

Det här är ett försök att få igång skrivandet idag.

Jag brukar alltid prata om vikten av att flödesskriva, men ändå har jag suttit i snart två timmar på kontoret utan att fått igång det. Jag har visserligen lyckats beta av annat på to do-listan, men skrivandet, det står still. Jag har just läst Nettelblads blogginlägg om berättande blogg dessutom och kände: ja, men det är väl det jag vill tillbaka till, om jag nånsin varit där. Bara skriva och inte fundera så mycket på innehåll i den bemärkelsen.

Jaså tänker ni, det är den tiden på året igen när hon konstaterar att den här bloggen har börjat kännas som “ett måste” eller som nåt hon nte vill att den ska vara och att hon ska “sänka prestationskraven”. Lol, snart går det nog inte att sänka mer.

Jag har just svalt det sista av min mycket genomtänkta lunch (färdigsallad, min vän) och nu har jag inte ens kvar som ursäkt och tidsfördriv. Nu måste jag göra nåt. Speciellt eftersom jag tänkte gå hem en timme tidigare idag, så att vi kan äta lite tidigare, så att jag i förlängningen kan åka och hälsa på Grimbert Grimsson ikväll. Det är sjukt längesen jag träffat brorsan och hans familj. Dessutom fick jag vet igår att det skaffat… UNDULATER!!!! Så nu måste jag ju åka dit asap. Tror jag aldrig känt nån förr som har haft fåglar på riktigt. De heter Isak och Frank.

Jag ska göra rotfrukter i ugn idag förresten. What else, tänkte jag nästan skriva, för vad är mer höstigt än det? Men i och för sig tänkte jag det samma om gnocchin med grönkål vi åt igår. Hur som heslt ,rotfrukter i ung med kikärter och fetaost och pumpa. Jepp, köpte en pumpa igår när jag handlade. En butternut sådan, om det gör nån skillnad. Jag har bara lagat pumpa ett par gånger och då alltid som soppa, men det här sättet är knappast speciellt avancerat heller. Tror det blir gott. Dessutom köpte jag gulbetor istället för rödbetor, bara för att det fanns. Kanske man är ödesbestämd att vara matglad om man är född i september, den roligaste månaden på året att handla mat.

Det var strax efter sju jag handlade igår och ösregnet hade för en stund avtagit. Jag och kassörskan funderade lite om den alls skulle komma, den här stormen alla pratat om, men det visade ju sig vara det beryktade lugnet före vi var mitt i. Bara ett par timmar senare plockade vi in alla möbler från balkongen och stängde alla fönster (vi har öppet fönster i åtminstone sovrummet större delen av året). Barrikerade oss som två förskrämda mumintroll. Fast speciellt förskrämda var vi nog inte.

Stormen kom, det kan man inte bestrida, men blir det inte alltid ändå nåt slags märkligt antiklimax? Kanske är det för att man bor mitt i stan, det hade säkert känts betydligt annorlunda om vi varit på torpet. Torpet, ja. Undrar om det står kvar. Vi ska åka ut dit imorgon och kolla. Idag ska jag hälsa på Grim och fåglarna som sagt. Jag tänker att vi skulle höra nåt av grannarna om det hänt nåt värre där. Och har det stått stilla i stormen i natt lär det stå stilla tills imorgon med.

På lördag är det releasefest förresten. Imorgon ska Maggan-böckerna levereras till stan. Jag hoppas verkligen att det inte blir nåt strul och att böckerna kommer fram. Vad blir det för släppfest utan en bok att släppa?

Det åker tåg precis utanför mitt kontorsfönster ett par gånger om dagen. Har inte riktigt pinpointat vilka tider ännu, det kanske till och med varierar, men jag är rätt säker på att det kommer ett vid tre, halv fyratiden. Jag har bestämt att jag ska gå hem när det kommer. Lite som Skalmans mat- och sovklocka.

Klockan är två nu, så om jag ska hinna skriva nåt alls är det väl bäst att jag bara gör det nu. Tack för pratstunden.

Fyra saker jag köpte på loppis igår

Va?! Har jag handlat på loppis? Jag?!

Jo, det är sant och inte nog med det, jag börjar med att ljuga er rakt upp i ansiktet, för den här lilla ledsna taxen köpte jag redan i måndags. Köper nästan aldrig nåt på Facebook-loppisar, men den här kunde jag absolut inte motstå.

Som en liten tax-lucia. Älskar den djupt och innerligt!

Nåja, den här köpte jag faktiskt igår. En tupp-kanna! Och man häller liksom ur näbben. Lite sliten, men helt otrolig och absolut nödvändig. Tänk den som vas för ett gäng solrosor till exempel. Eller att ha påskriset i!!!!

Har jag en grej för djurformade föremål? Helt klart. Jag tycker om att se det jag äger i ögonen.

En barnboksklassiker köpte jag också; Laga mej, sa Pulvret. Jag har läst den här säkert två miljoner gånger när jag var liten och tänkte att en viss brorson som visat ett visst intresse för att leka sjukhus på sistone kan uppskatta den med. Pulvret annars, vilket genialt namn på en karaktär. Önskar jag hade kommit på det själv. Pulver är ett snyggt ord överlag, borde börja använda det mer. Pulver hjälpte mig, verkligen osv osv.

Det här var mitt favorituppslag när jag var liten, när Pulvret designade nya kläder till all personal. Det här är ju en bok skriven av nån som fortfarande har tilltro till välfärden. Pulvret har alltså brutit benet och får tillgång till all den här personalen OCH att han ligger på sjukhus i 42 dagar!!!!! Jag har visserligen aldrig brutit ett ben, men när brorsan gjorde det tror jag inte ens han var över natten på sjukhuset… Eller? Hur som, bra bok är det i alla fall.

Till sist; mitt bästa köp eller åtminstone mest funktionella. Ett skrivbord till kontoret! Jag blev trött på vårt gamla Perstorpsbord som visserligen är fint men rangligt och litet och snävt och alldeles för lätt. Tittade först på olika nya alternativ på Jysk och det fanns både ett och annars jag kunnat tänka mig.

Men så dök det här upp på Facebook-loppis (nästan aldrig sa jag!) och ropade mitt namn. Eller nja, jag råkade i misstag skicka en av de här autosvaren loppissidorna på Facebook erbjuder när jag granskade bilderna hehe. Jag var visserligen intresserad, men hade tänkt avvakta lite. Men ödet ville annorlunda så jag hämtade det igår kväll. Det är stort och tungt och stadigt och har en helt fantastisk yta, det är ett bord att älska. Det är hellr inte så lågt som det av nån anledning ser ut på bilden vill jag bara påpeka!!!!

Det kostade fem euro mer än det billigaste bordet jag hade kollat på Jysk och i motsats till det vågar jag tro att det här bordet håller resten av livet. Det här bordet känns nästan som en levande person. Tänker att jag ska kunna författa många böcker vid det.

Bonusbild av frakten. Körde alltså så här genom stan och det kändes både läskigt och lite… olagligt? Eller? Hur som helst gick det bra och jag är så jäkla glad över min lilla Nissan. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den, som det heter.