Va?! Har jag handlat på loppis? Jag?!
Jo, det är sant och inte nog med det, jag börjar med att ljuga er rakt upp i ansiktet, för den här lilla ledsna taxen köpte jag redan i måndags. Köper nästan aldrig nåt på Facebook-loppisar, men den här kunde jag absolut inte motstå.
Som en liten tax-lucia. Älskar den djupt och innerligt!
Nåja, den här köpte jag faktiskt igår. En tupp-kanna! Och man häller liksom ur näbben. Lite sliten, men helt otrolig och absolut nödvändig. Tänk den som vas för ett gäng solrosor till exempel. Eller att ha påskriset i!!!!
Har jag en grej för djurformade föremål? Helt klart. Jag tycker om att se det jag äger i ögonen.
En barnboksklassiker köpte jag också; Laga mej, sa Pulvret. Jag har läst den här säkert två miljoner gånger när jag var liten och tänkte att en viss brorson som visat ett visst intresse för att leka sjukhus på sistone kan uppskatta den med. Pulvret annars, vilket genialt namn på en karaktär. Önskar jag hade kommit på det själv. Pulver är ett snyggt ord överlag, borde börja använda det mer. Pulver hjälpte mig, verkligen osv osv.
Det här var mitt favorituppslag när jag var liten, när Pulvret designade nya kläder till all personal. Det här är ju en bok skriven av nån som fortfarande har tilltro till välfärden. Pulvret har alltså brutit benet och får tillgång till all den här personalen OCH att han ligger på sjukhus i 42 dagar!!!!! Jag har visserligen aldrig brutit ett ben, men när brorsan gjorde det tror jag inte ens han var över natten på sjukhuset… Eller? Hur som, bra bok är det i alla fall.
Till sist; mitt bästa köp eller åtminstone mest funktionella. Ett skrivbord till kontoret! Jag blev trött på vårt gamla Perstorpsbord som visserligen är fint men rangligt och litet och snävt och alldeles för lätt. Tittade först på olika nya alternativ på Jysk och det fanns både ett och annars jag kunnat tänka mig.
Men så dök det här upp på Facebook-loppis (nästan aldrig sa jag!) och ropade mitt namn. Eller nja, jag råkade i misstag skicka en av de här autosvaren loppissidorna på Facebook erbjuder när jag granskade bilderna hehe. Jag var visserligen intresserad, men hade tänkt avvakta lite. Men ödet ville annorlunda så jag hämtade det igår kväll. Det är stort och tungt och stadigt och har en helt fantastisk yta, det är ett bord att älska. Det är hellr inte så lågt som det av nån anledning ser ut på bilden vill jag bara påpeka!!!!
Det kostade fem euro mer än det billigaste bordet jag hade kollat på Jysk och i motsats till det vågar jag tro att det här bordet håller resten av livet. Det här bordet känns nästan som en levande person. Tänker att jag ska kunna författa många böcker vid det.
Bonusbild av frakten. Körde alltså så här genom stan och det kändes både läskigt och lite… olagligt? Eller? Hur som helst gick det bra och jag är så jäkla glad över min lilla Nissan. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den, som det heter.