Att det är lagligt

Varje gång tänker jag: nu blippar det till
nu lyser det rött
nu säger dom nej, nu kommer spärren emot
nu får jag inte låna mer
Men kortet bara blippar vänligt och frågar
om jag vill ha kvitto
Jag tackar alltid nej och skyndar mig ut

Varje gång tänker jag
snart säger de nog till
snart får jag nog en blick
Snart säger dom: lämna kvar nåt av nyheterna till nån annan
Men det händer aldrig
Istället öppnas skjutdörrarna och vädret kommer in och en tant kommer in
snöstormen flimrar förbi, som en tiktok-video i flödet
före dörrarna stängs igen
och det blir varmt och tyst igen

Tanten ruskar på sig och bibliotekarien
säger att det i alla fall är perfekt läsväder
och ägnar inte mig nån uppmärksamhet
fast jag IGEN står vid nyinkommet
IGEN plockar på mig
Aya Kanbar (jag har redan den första hemma, lånade den förra veckan men nu har Aftongata kommit in också), en Sylvia Plath-novell med nytt förord och Moral
(den är augustnominerad, jag satt bredvid henne på en middag en gång)
IGEN haffar åt mig före nån annan hinner
i förbifarten tar jag en färgglad bok på engelska från #booktok-hyllan också
man vet aldrig vad man blir sugen på

Och precis när jag skriver det här får jag en påminnelse på mejlen
Jag har tre böcker hemma som borde börja lämnas in så småningom
Jag förnyar lånen om det går
Ibland glömmer jag och så får jag betala böter,
några euro, då kan kortet faktiskt blippa till
men jag försöker bli bättre, komma ihåg att förnya
Man får göra det fem gånger, om ingen annan reserverat
Fem gånger fyra veckor
Jag skäms för att det hunnit bli snöstorm nu,
när jag första gången lånade böckerna
De nu påminner om hade jag jeansjacka på och
solbränna kvar
Smuts under naglarna kvar från potatislandet

tror jag.
Eller så är den andra högen
Som det var så med
Jag lånar i omlott, vill aldrig ha kvitto
lägger böckerna i en hög (jag är väldigt sugen på att köpa en boksnurra)
när jag packat upp dem från väskan
glömmer ibland bort dem
blandar upp dem med köpta, ägda böcker
Systemet fungerar tack vare påminnelserna.

Jag läser inte allt jag lånar,
så klart läser jag inte allt
Jag tror inte ens att jag ska läsa allt när jag lånar det
även om allt som får följa med hem passar in i fantasin
om hur jag ska se ut när jag läser, var jag ska vara,
vad jag ska dricka, hur håret ska vara rent och elden ska vara tänd (vi har ingen eldstad)
Läser jag hälften är det bra
Men mycket av det jag lånar umgås jag bara med
läser baksidan, läser första sidan, bläddrar igenom, stryker med handen över, fantiserar om att jag ska ta upp den nästa gång jag tvättat håret

Det är inte alltid så här
men nu är det så här
Jag är inne i ett stim, jag kommer ihåg biblioteket
Jag går dit, åtminstone en gång i veckan
lämnar tillbaka, lånar mera
reserverar en titel, plockar upp en annan

Sen kan det gå veckor, månader utan att jag kommer ihåg
att mitt i stan finns ett stort hus
fullt med böcker
som man får gå runt i och plocka på sig
vad man än vill
Hur mycket man vill (eller jag antar det finns en övre gräns men jag har inte nått den än och jag har enligt hemsidan 17 böcker hemma för tillfället)
Men så öppnas skjutdörrarna igen
vädret flimrar förbi och hittar in
och jag kommer ihåg

#bibbahaul

Här ser ni en inte alls stagead bild av mig på mitt lokala bibliotek. Det ser lite ut som att jag står och sover med ögonen öppna men det är kanske inte jättelångt ifrån sanningen. Dessutom var det här alternativet av smygselfiesarna jag tog:

HAHAHAHA! Jag ser ut som att jag just sett ett människohuvud i hyllan eller nåt. IRL är jag det längsta ifrån rädd jag kan vara när jag är på bibban, jag upplever där vad jag antar religiösa upplever när de stiger in i en kyrka eller moské eller tempel. Sinnesfrid, lugn, vördnad, oändlig nåd.

Jag minns inte när jag först förstod att alla dessa böcker är up for (tidsbegränsad, men ändå) grabs, men jag slås titt som tätt av den insikten. Alla dessa samlade kunskaper och erfarenheter och hjälpmedel finns här - för alla. Allt till alla. En demokratins högborg. Osv osv osv, jag ska inte bli tårögd och långrandig. Men trots att jag idag styr över min egen ekonomi och kan handla alla böcker jag vill (nästan) och dessutom faktiskt FÅR en hel del recensionsex, så är det fortfarande nåt magiskt med att gå till biblioteket.

Förr i världen, för sisådär fem år, sen bloggade jag regelbundet om vad jag hade lånat från bibblan. Nu vill jag införa det igen. Att man rapporterar vad man lånat, kan inte ni alla göra det? Det är så kul, på samma sätt det är kul att tjuvkika vad folk i kön framför en handlar.

Dessutom har vi ju nu för tiden ett ypperligt ord; haul för såna fenomen. Låt oss ta den typiska haulen från billighetskedjorna och miljöfientliga transporter jorden runt till de snälla och ofarliga biblioteken. Jag börjar!

Det här blev mitt byte för idag. Mysig belysning courtesy of lysrören i vårt kontor.

Jag tycker bäst om att gå till bibban utan att egentligen söka efter något, bara browsa och se vad man hittar. Jag tror det här är en ganska typisk hög för att vara jag. En del ungdomsböcker, en del “jag vill läsa en riktigt jävla mustig roman”-romaner, en del “den här har jag hört om” och en del impulsköp- jag menar lån. Vi tittar närmre.

Först ut: ungdomsromanerna. Jag slukar ungdomsromaner. Andra boken i Zoo-serien, Hjärtattack av Ted & Kaj. Har faktiskt inte läst första vilket jag i vanliga fall skulle störas ihjäl mig av, men nu försöker jag rise above störandet och bara läsa. Har varit så nyfiken på de här, jag var ju ett stort fan av Bert-böckerna som yngre.

En av de starkaste bokköpsminnena jag har är när vi var med familjen i Stockholm när jag var kanske 9-10 och vi barn fick alla tre välja EN sak att köpa på vad jag i efterhand har tänkt måste ha varit Åhlens. Jag gick direkt till bokhyllan och stod länge och valde bland Bert-böckerna. Mätte ryggarna mot varandra och tog till slut den som var allra tjockast, så att den skulle räcka längst. Det blev Berts ytterligare betraktelser. Tror den kostade 149 kronor. Har fortfarande kvar den.

Den andra som jag hittade hade en blurb av Amy Poehler och mer behövdes det inte. Att den dessutom handlar om en brud som startar ett feministiskt fanzine, well, Moxie av Jennifer Mathieu, du är tagen.

Vidare till mustiga romanerna. Vi har ju just läst Min katt Jugoslavien av Pajtim Statovci i bokcirkeln och jag tyckte mycket om den, så jag var inte sen att grabba tag i Tiranas hjärta av samma författare när jag såg den. Ormen i Essex av Sarah Perry såg lockande ut i hyllan och vid en snabb scanning av baksidan fastnade fraserna “London 1893”, “socialistiska väninna” och “mystisk sjöorm” i ögonen och så fick den också följa med hem.

Avdelningen “Åh, nämen den här!”. Läste klart Bruna flickor av Koko Hubara och blev sugen på att läsa Toni Morrison. Och där stod Tonis Älskade som en gåva. Hilma af Klint känns väldigt it-girls konstnär just nu (2019s Marina Abromovic if you may) och jag har varit sugen på denna en bra stund tror den till och med är markerad som “ska läsa” i ljudboksappen. Men fysisk bok är ändå lite trevligare än ljudbok. Ser nu att det står roman på den, vilket jag borde ha fattat eftersom jag plockade den ur skönlitteraturen, men av nån anledning var jag helt säker på att detta var en biografi i stil med den om Ester Blenda Nordström MEN OKEJ. Roman är också kul. Anna Laestadius Larsson har skrivit den hur som helst.

Och så likt en Sisu-ask man slänger på köpbandet i sista stund nappade jag till mig dessa i rena farten. Peach av Emma Glass för att den var snygg och Modernista brukar ha intressant utgivning. Dessutom marknadsförd som “årets litterära sensation”, så okej då. Sympatisören av Viet Thanh Nguyen var röd och fin och blurbad av Yukiko Duke. Svårare än så behöver det inte vara.

Nu är det er tur! #bibbahaul :a järnet på era kanaler och länka i kommentarerna eller tagga mig i det, så blir jag jätteglad.