2019

Önskerubrik: Mina drömmar 2019

Fortsätter beta av önskerubrikerna. Ni är krävande läsare alltså, jävligt svåra rubriker ni kom med! Nu är vi ju några månader in i det nya året redan och jag är ganska cynisk och tror inte att drömmar vanligtvis slår in samtidigt som jag är väldigt nöjd med hur livet ser ut nu. Skulle det fortsätta så här bara vore jag nöjd, men det skulle ju bli ett tråkigt blogginlägg, så så här drömmer jag om att 2019 blir hädanefter!

_DSC8089_NM_STROMBERG.jpg

I mars sitter jag mest och redigerar mitt manus och hinner inte med så mycket annat. Det låter kanske inte som en så drömmig tillvaro - men vänta bara! I slutet av månaden kommer Kulturfondens besked om arbetsstipendium - hurra, jag har fått ett sånt! Så skönt, då behöver jag inte oroa mig för 2020! I samma veva hör min agent av sig och säger; “Tyskarna har köpt Jaga Vatten! Det blir en upplaga på några tusen!”. Jag ba “SERR?! :D :D :D”

Med förskottet från Tyskland klär vi om våra katt-förstörda fåtöljer. “Ska vi inte byta ut duschskåpet när vi ändå håller på?” säger Pär och ja vad fan, lika bra. Hela april försvinner i nån liten renoveringsdimma och vi firar första maj i ett fräscht hem som vi bara sitter och njuter i. Extra njutbart är det förstås eftersom resultatet av riksdagsvalet blev en fröjd - bye bye Sipilä! Ny statsminister blir Li Andersson och hon whippar Finland upp i shape och världen ser på med stora ögon - kan det bli så där bra? Efter påsk åker vi en vecka till södra Sverige och träffar familj och vänner. Jag påminner Heidi om vårt vad för några år sen, som jag vann, och som egentligen ger mig rätten att välja mellannamn till hennes dotter. Vi skrattar gott åt det, men när jag går viskar jag “Hejdå… Ellen junior” när jag ger dem en sista kram.

Jag jobbar ju förstås under hela året, ordkonsten blir super-populär och anmälningarna till höstens grupper svämmar över! Maj månad blir ljum och blommig och under körsbärsblommen får jag veta: Klåda ges ut på finska också! Och USA har visat intresse, hoppsan, det var oväntat!

I juni har vi ordkonstläger och efter midsommar drar vi ut på vår två veckor långa roadtrip genom Sverige; jag, Pär och Johan. Vi hade tänkt hyra bil, men efter mina enorma framgångar med Klåda redan, känner jag mig ekonomiskt säker och köper en bil. Vi döper bilen till Skrutten eller nåt annat fånigt och i den hör vi på podcasts och bra musik. Vi stannar till och dricker kaffe på de mest märkliga små ställena i Sverige. Vi badar i olika sjöar och fyndar storslaget på loppisarna längs med vägarna och på en dansbana i Småland hittar vi vänner för livet.

Juli är varm och seg och vi badar varje kväll. Vänner som bor utomlands kommer hem på besök och hela julis soundtrack är ett skratt ur en berså - även om vi inte ens har en sån. Jag ligger mycket på olika klippor, helst i röd baddräkt, allra helst med en bok. Vi åker båt, Pär blir linblond och solbränd, vi äter grillat och Jakobs Dagar är som Jakobs Dagar brukar vara.

I augusti åker vi en weekend till Hälsingland på 40-årsfest och sen börjar sommaren lida mot nån slags slut. Kvällarna blir mörkare, nyponen blir röda och skolbarn med cykelhjälm syns i gatubilden igen. I slutet av augusti skriver Malin åt mig att det är dags att börja ses och jobba på café igen och det har hon alldeles rätt i. Vi ses, men pratar mest om vilka bra somrar vi har haft och skriver inte så mycket alls.

I början av september kommer Klådan ut och vi flyr recensionerna och åker en förlängd weekend till Nikko i Barcelona. Där ser vi på Gaudi-arkitektur om dagarna och dansar på gayklubbar hela nätterna igenom. Min 32-årsdag tillbringas på en utservering med immiga cavaglas. Jag lär mig äta skaldjur och när vi åker hem gråter vi för att veckan är över. Men! En tröst är ju att recensionerna har kommit och de är inte nådiga alltså. De är FANTASTISKA! Jag blir hyllad och bokmässorna flyter förbi i ett töcken av gratulationer och jubel. Jag är lite överväldigad och börjar gnälla men då säger Peppe “skärp dig kvinna och njut!” och jag nickar och bjuder henne på champagne som tack för knuffen. Vad ska jag annars göra med alla royalites?

Hösten kommer och vardagen tar vid och hemma på Jeppis gator är det mesta sig likt. Ordkonsten lever och frodas och vi blir lovade nån slags fortsättning i 2019. Det är ju roligt att höra, men jag har ju ändå arbetsstipendium, så det är mest en bonus. Måndagsklubben åker på spaweekend till nåt riktigt lyxigt ställe och just när jag ligger och får massage ringer Wasa Teater hux flux och frågar om vi inte borde sätta upp Klåda som pjäs. Allt detta blir nästan för mycket för mig, men så ringer Jutta och säger “på höstlovet är det du och jag som åker till Italien!” och vår mat-och-vin-resa blir äntligen av. Vi är bland de första att prova på de helt miljövänliga flygen som går på gammal plast och spyr ur sig rent syre. Fantastiskt, eller hur? Väl i Rom slappnar jag av och över en espresso vid nån piazza kläcker jag idén till nästa bok.

November är grå och skoningslös som alltid, men en dag får jag ett brev av nån advokat i Tyskland som säger att mitt elaka gamla ex har hört av sig och vill ge mig några mijloner. Kvack! säger jag och läser brevet han genom advokaten skickat åt mig. Där erkänner han alla fel han gjorde och säger sig ha följt med mina framgångar de senaste åren och at ha ännu vill ge mig lite pengar och dessutom ber att jag ska förlåta honom . Jag fnyser och kastar brevet i en kakelugn vi plötsligt har i vardagsrummet och donerar miljonerna till After Eight.

Sen tar jag Pär i handen och vi går in i solnedgången och in i december som är ett enda långt mys av juleljus, kaneldoft och tindrande barnaögon. Julkalendern är också jättebra i år!!!! På julafton kröns året med att Grim rycker mig i ärmen och säger: “faster, faster, jag vill också bli författare. Kan inte du lära mig?”. Jag ler milt och säger “jo, visst, faster ska bara fira nyårsafton med alla sina vänner först!”.

Oh well

 Jag har redan brutit två nyårslöften och fått ett annat. De jag har brutit är att jag inte var utomhus  15 minuter igår, vara ett par minuter före vi gick i bastu. Fast ska snart gå ut och gå åtminstone en halvtimme, så det jämnar väl ut sig. Eller?

Och så har både Pär och jag övergett vår clean eating-grej med inget godis och ingen alkohol - PÅ PÄRS BEGÄRAN OBS! Eller begäran och begäran, men strax efter att jag i fredags ädelmodigt gett bort min lilla chokladbit jag fick till kaffet på ett möte, träffade jag Pär som med en utmaning i blicken sa att han tänkte äta choklad till På Spåret senare på kvällen. ”Om man håller det till fredagarna” sa han och jag hånade honom en stund för hans svaga karaktär och sen kom jag ihåg att jag hade överbliven Daim hemma från jul så då ryckte jag på axlarna och sa ”va fan”. Och igår efter bastun blev jag så vansinnnigt sugen på en öl så då drack jag en. Ångrar ingenting.

FullSizeRender.jpg

Istället har jag blivit utmanad av Malin att hänga med på hennes köpstopp i fyra månader framöver. När hon föreslog det började jag ögonblickligen komma med ”men tänk om...”-ursäkter och det är väl just därför jag behöver det här köpstoppet. Fyra månader är ändå inte lång tid och jag har sannerligen shoppat den här hösten ändå. Men med mina andra nyårslöften går det bra.

Jag har satt tidslås (ett löfte!) på de appar som jag tyr mig mest till (gissa vilka) och sakta men säkert försöker jag öva mig på att lämna telefonen i ett annat rum än det jag är i osv. Det kanske låter löjligt, men det har blivit som en reflex, min telefon följer hela tiden med och är alltid i min hand. Not cool. Jag har börjat sticka (ett löfte!) för att ha nåt att göra med händerna när vi ser på tv. Jag har snart använt upp alla små rester den julhelgen vi hade i kylskåpet och på sätt undvikt matsvinn (ett löfte!). Jag och syrran hade årets första badminton-dejt i fredags (ett löfte!) och jag har till och med haft matlåda (ett löfte!) med en gång till jobbet i veckan. Jag har läst TRE BÖCKER (ett löfte!) redan i år och är djupt inne i den fjärde. 

Jag har varit jätteduktig med andra ord och ni inte unnar mig en ynka liten chokladbit om fredagskvällen eller en öl efter bastun - ja, då är ni faktiskt hjärtlösa!!!! 

Dessutom var det Pärs idé. 

Hejdå och Välkommen 2019!

Nu har ju Peppe gått och härmat mig med en Anna Lolax-header så som kallblodig hämnd tänkte jag härma hennes inne- och utelista för 2019 som idé, mohahaha!

Skämt åsido, ni borde kolla in Peppes nya header för den är jättefin OCH jag har alltid älskat det enkla och skoningslösa i en riktigt bra inne- och utelista så när jag såg att Peppe gjort en ville så klart jag inte vara sämre. Egentligen är det ju gruvligt fånigt med inne- och utelistor, för vad ÄR liksom det ens, men det är ju så kul!

0cec13193a2d95b87425d2df22f81049.jpg

Jag tänkte presentera några grejer jag tröttnat på och presentera några alternativ till det, så får vi väl se hur bra trendanalytiker jag är. Hehe.

————————————————

Hej då: GIRIGHET (SPECIELLT ONLINE)!
Jag är så förbannat trött på folk som inte ger  kredd där kredd ska va, folk som inte länkar, folk som kommenterar bara för att få en länk på din sida osv osv osv. Jag fattar och respekterar businesstänk även online, sån är ju världen idag, men vassa armbågar är oklädsamt var dom än dyker upp. Jag blir också konfunderad över hur många som är så dåliga business-strateger?! Antingen är du ärlig med vad ditt primära mål är; att bygga upp det företag kring din online-närvaro VILKET ÄR HELT FINE  eller så får du bli jävligt mycket bättre på att ljuga. Det finns ingenting genomskinligare än spelad omsorg eller beräknande kommentarer. Och om du primärt tänker på människor som trappsteg på nån slags karriärsstege - gå tillbaka till förskolan och börja behandla dina medmänniskor som medmänniskor. Det ironiska är ju att de bästa “kontakterna” uppstår ur medmänsklighet, inte businesstrategier.

Välkommen: NÄTVERKET (ONLINE & OFFLINE)!
Bokcirklar, syjuntor, brunchklubbar, biosällskap, växtgäris, kvinnoföreningar, matlaget, facebookgrupper - nu våras det för gemenskapen! Det bästa med Facebook är numera inte att kunna stalka din dejt, utan alla dessa grupper man kan gå med i och diskutera sina särintressen. Hitta - eller grunda - din egen nischade grupp och fröjdas åt vänskaperna och kunskaperna som går att finna där. Jag tror också på att umgås i grupp kring något kommer stort, det har ju redan börjat.  Det bästa är om man kan förenas kring nånting vardagligt som ändå ska göras, t ex är jag grymt avundsjuk på Underbara Claras matlag. Men det som också är det bästa är nördgrupper, som vår bokcirkel, t ex. Oj, vad den ger mig mycket. Bandet kommer också göra comeback och att ensam göra musik på kammarn försvinner.

————————————————

Hejdå VOLANGER!

Är så trött på volanger, speciellt på mönstrade klänningar med bara ben och typ vita tygskor till. Diskret gullighet - THANK U NEXT.

693693_1303218127265_full.jpg

Välkommen: STUDIO 54!

70-tal, men helst sett genom ett tidigt 2000-talsfilter, det tror jag mycket på. Det snyggaste jag kan tänka mig just nu är en slinkig paljettöverdel med tunntunna band och urringning ner till naveln, som knappt hänger med när du svänger dina bh-lösa boobs till nån riktigt go discodänga. Jag tror också hårt på My love don’t cost a thing-estetiken med behagliga guldtoner och beige och en touch av nyrik lyx. Eller Kylie i Spinning around-videon!

————————————————

Hej då: LJUSA FLÖDEN!
Varför vill man ha “hotellkänsla” hemma? Hotell suger ju. Dina snittblommor i handblåst grönaktig vas med vit linneduk och träfärgade detaljer var väl lite kul när det började på Instagram för två miljarder år sen och kändes kanske genuint och hållbart då, men nu vi tar varandra i hand och konstaterar att det som skulle vara vilsamt faktiskt skapade mer ha-begär och så överger vi det här stylade hygge-skiten med shakerkök och allt vad det heter och säger…

Skärmavbild 2019-01-04 kl. 13.12.11.png

Välkommen: PETTSON!
Tänk dig Pettsons snickarbod - det är det nya svarta. Det är inte uttänkt och det är inte stilrent. Det är lite solblekt plast, det är lite trä och det är lite DIY, det är färger och det är lite stökigt. Det viktiga är: det har fått växa fram. Grönväxter i avklippta mjölkkartonger, lådor med urdiskade sugrör, lappade förkläden, trasmattor av restväv… Istället för att konsumera hållbarhet så älskar vi sönder det vi har och skiter i om det är vilsamt för ögat eller inte.

————————————————

Hejdå: SJÄLVHJÄLPEN!
Omgiven av idioter som läst Omgiven av idioter var det nån som twittrade och jag kan nästan inte hålla med mer. 2019 dödförklarar vi självhjälpen once and for all och skiter i att “vara den bästa versionen av oss själva”. Vi struntar i oss själva en stund och blickar utåt, mot andra. Och när två blickar möts - det är där det händer.

494211599-612x612.jpg

Välkommen: TALKO!
Gamla, goda talkoarbetet - nu får du din revival. ÄNTLIGEN! Att hjälpa till i en älskad förening (sälja korv, måla golv, stå med sparbössa) gör mer för själen och lär dig mer om livet än hundra hyllmeter självhjälp. Du utvecklas också av att hjälpa en kompis flytta, skotta snö åt tant Greta, 98 eller varför inte engagera dig i en väl vald kandidats kampanj till riksdagen nu i år. Vi fortsätter skandera: “Man ska våga ta betalt för sitt jobb!” men tillägger 2019; “… men det är inget fel med talko!”.

————————————————

Hej då: THAILAND!
Thailand känns otroligt last year.

original.gif

Välkommen: NORGE!
2019s hetaste resmål blir Norge! Kulturboom + snygga fjordar - i år är en tågluff i Norge det hetaste du kan göra! Packa ner Vigdis Hjort i ryggsäcken och Röyksopp i hörlurarna så är du good to go.

————————————————

Hejdå: MEMES!
Eftersom det pågår en evig kamp med att göra memes ännu mer inside, ännu mer avancerade, skruva till allt ännu ett varv kommer jag att ta nästa steg och här deklarera memens död. Ormen har bitit sig själv i svansen nu, men däremot tror jag att det våras för nåt annat, liknande.

49299198_271156516912818_5111526491200421888_n.jpg

Välkommen: REVYN 2.0!
Memes tar steget upp på scenen och den gamla goa byarevyn blir haute couture igen! Kul! Jag tror överlag 2019 kommer vara ett bra år för teatern som konstform, men revyn - det blir det nya.

————————————————

Hej då: PROTEINPULVRET!
Och med det ryker också alla snygga träningskläder, alla stenhårda muskelberg, alla superbär och allt som är hårt, manligt och onödigt för en icke-elitidrottare.

7e847eb8960673ccfd6a1189c128a256.jpg

Välkommen: AEROBICS!
Nu ska färgerna och glädjen in tillbaka i träningen! Jag tror på en comeback för den gamla goda aerobicsen - helst ska den utföras i fuktig skogympasal och med nån gammal sliten reklam-tshirt på överkroppen. Borta är hårdheten och perfektionen - in med funktionalitet och tillgänglighet. Friskis och Svettis är the shit.

————————————————

Hejdå: IRONI!
Ironi har inte varit hett sen Expressen Fredag lades ner, men nu är det iskallt.

Välkommen: DET GENUINA!
På nyår hörde jag termen “new sincere” för första gången, i en diskussion kring om ett par inneskor var ironiska, postironiska eller pospostironiska. Bäraren sa; “nej, det är new sincere”. Det är ju ett väldigt roligt uttryck, för på ett sätt är det ju som en självmotsägelse. Men det är också något jag välkomnar. Vi har inte tid med ironi längre, känslor och sentimentalitet och framför snällhet är det coolaste som finns nu för tiden. Säg hur du känner!

————————————————

Hejdå: STOCKHOLM!
Stockholm har inte varit hett sen Expressen Fredag lades ner, men nu är det iskallt.

49439884_239470940282613_5141511332931043328_n.jpg

Välkommen: JAKOBSTAD!
Först och främst måste vi sluta med det här fåniga att kalla oss “Lilla Stockholm”. Men också; i om de tekniska landvinningarna och att fler och fler jobb kan skötas lite var som helst, kommer fler och fler söka sig utanför de stora städerna och bosätta sig i de små samhällena igen. Jag fattar inte varför man som kulturarbetare (som sällan är direkt högavlönade heller) envisas med att bo i Helsingfors. För det vi betalar i månaden för en fyra på 90 kvadrat får ni inte en etta i Helsingfors för heller. Eller klart jag fattar, det handlar ju om kulturellt och socialt utbud, men om lite, lite fler bara flyttade tillbaka ut i småorterna igen, kunde utbudet bli ganska så bra här med. Jag tror också att 2019 är året Svenskfinland boomar i Sverige. Ingen finlandsvensk kommer behöva dra fram powerpointspresentationen varje gång en svensk frågar, “varför pratar du så bra svenska?”. Det är slut med det nu!!!!! Stockholm kommer kalla sig ”Stora Jakobstad” före 2020.

————————————————

Hejdå AVOCADON!
Den har gjort sitt. 

4e146ee72308ea630934407613f0e190.jpg

Välkommen PALSTERNACKAN!
Lita på mig, palsternackan är årets it-grönsak.

————————————————

Hej då: OMÄNSKLIGA KRAV!
Alla - jag menar ALLA - har skrivit och pratat om det drev-iga debattklimatet det senaste året och jag kan bara hålla med. Man måste få lov att fela, man måste få lov att vara. Jag tror det hänger ihop med den enorma perfektionshets och de krav vi ställer på andra och på oss själva. Vi ska vara snygga och helt utan blemor, våra hem ska vara inredningsmagasinsvärdiga, vi ska alla vara influencers, vi ska ha gulliga och lagom busiga barn, vi ska leva i perfekta relationer eller vara 100% lycklig ensam och om vi nån gång misslyckas så är det bara en del av vår “resa” som vi kan berätta om sen.

Välkommen: JANTE!
Slappna av i tanken på att du inte är nån. Det är okej att allt är lite halvdant och det är okej att nöja sig. Det är okej att tro att man inte är nåt. Gör ditt bästa, men låt ditt bästa vara på en mänsklig nivå. Vi är ett kollektiv och i ett kollektiv har alla olika roller och du behöver inte ensam vara bäst på allt.

————————————————

Hej då: EXCESSIV HUDVÅRD!
Orka ha en hudvårdsrutin, orka hålla reda på alla syror och serum och masker. Jag tror det har peakat nu för beauty-trenden.

Välkommen: SMUTS!
Vi har varit besatta av renlighet och hygien men nu släpper vi på det. Hellre lite skit i hörnen osv. Klimatmässigt har vi inte heller råd att hålla upp den här onödigt nitiska hygienen.

————————————————

Hej då: RESA FÖR ATT VIDGA VYERNA!
Välkommen: LÄSA FÖR ATT VIDGA VYERNA!
Enough said.

————————————————

Det var min ute- och innelista för 2019. Det här är väl kanske mer förhoppningar än spådomar, men ändå. Nåt ligger det säkert i det här. Vad tror ni försvinner och vad blir poppis 2019? Berätta i kommentarsfältet.