Den senaste tiden har jag
lyssnat på:
Säkert! s nya skiva Däggdjur. Jag älskar Annika Norlin och en gång var jag på en förfest där hon spelade skivor och jag stod i ett hörn och sög på en öl och tittade storögt på henne och vågade inte springa fram och krama henne vilket jag egentligen ville göra. Jag ångrar det djupt än idag. I alla fall så är hennes nya skiva bra (så klart) och i skrivande stund är vinylen på väg hem till oss. Okej, nu ljög jag. Den kom till posten idag men jag har inte orkat gå och hämta den än, för posten ligger på andra sidan stan nu för tiden och det är kallt och halt.
tittat på:
[embed width=480 height=270 class=left thumbnail=https://i.ytimg.com/vi/_fyEarGbpXM/hqdefault.jpg?r=82724]http://www.youtube.com/watch?v=_fyEarGbpXM[/embed]
Parks and Recreation. Igen. Eller ja, jag är alltid på gång nånstans under de sju säsongerna, vet inte hur många gånger jag sett igenom serien. Parks & Rec är basically enda orsaken till varför jag fortfarande betalar min HBO Nordic-prenumeration, vet inte när senast jag skulle sett nåt annat där. Igår såg jag klart säsong sju, och nu ska Pär börja se på den med mig, eftersom jag är hundra på att han kommer att älska den. Annars har jag missbedömt hans karaktär och jag kommer kanske behöva skilja mig från honom.
För övrigt såg jag första delfinalen till svenska Mello i lördags och det var det värsta påsen skit jag sett, förutom Charlotte Perelli som var STOR HUMOR med sin "seriösa" gitarrlåt. Tycker SVT borde dra ihop Mello till max tre kvällar, skippa 80 % av bidragen (som den där Roadtrip-låten - VAD HAR JAG GJORT FÖR ATT FÖRTJÄNA SE DEN DYNGAN PÅ PRIMETIME?!) och liksom tagga ner lite. Jag älskar schlager och Eurovision men kom igen.
läst:
Jag lyssnade klart Aftonland av Therese Bohman härom dagen och jag gillade den, men hade svårt att njuta av den helhjärtat pga att jag inte riktigt höll med i mycket som presenterades som huvudpersonens tankar och politik och jag inte kunde sluta fundera om det var författarens egna. Och så ska man ju inte tänka och man ska definitivt inte låta det överskugga en bra roman - vilket Aftonland ändå var.
Och så håller jag som bäst på att läsa min kompis (eller ja, kompis och kompis -vi har träffats ett par gånger men det känns som att vi känner varandra för vi har så många gemensamma vänner så jag tänker säga kompis) Ylvas bok! Av nån anledning har jag svårt att säga titeln, det blir packa pappas kappsäck-effekt för mig, men Dödsdalsdansösen heter den. Har bara läst cirka hälften, men gillar den mycket!
Det var det.