Hur många år och årstider man än upplevt slutar det aldrig förvåna mig att tiden går. Den bara går och går, det är mitten av mars och imorgon och förra veckan och vinter 2009 samtidigt. Varje dag jag vaknar upp är jag lika förvånad över alla tecken på att det inte står stilla. Tänk at det är ljust så här dags. Tänk att det var jul för tre månader sen. Tänk att vi snart varit gifta i fem år. Tänk att du fyller 40 nästa år.
Igår var jag lite bakfull efter rödvin framför Mello. Sov en förmiddagslur i gästsängen och mellan slumringarna såg jag Uppdrag mats nya klipp. Mauri hälsade på buddistiska munkar och frågade hur man blir lycklig. Munken, som saknade en framtand, funderade en stund och sa sen lugnt: det är inte så svårt att bli lycklig. Det var både trösterikt och provocerande samtidigt.