Jag deltog i ett superfint litteratur&konst-fanzine för en tid sen! Det heter Siin och har hittills kommit ut i ett nummer. Alexandra hade fixat ihop hela zinet och det blev skitfint! Det fanns att haffa på en poesi-kväll vi ordnade på After Eight för ett par veckor sen men eftersom det var extremly limiter edition tänkte jag posta mitt bidrag här, ett par veckor senare.
Grejen är att jag är about to påbörja mitt gyllene år, mitt arbetsstipendieår nu i januari och inför det har jag tänkt så himla mycket. Det här är kanske det enda stipendieår jag nånsin kommer få, det vet vi inte, och jag vill verkligen få ut så mycket som möjligt av detta år. Inte som att jag ska skriva så många böcker som möjligt på ett år, men att jag verkligen ska ge mig tiden att typ utvecklas, fördjupa mig, frodas i mitt skrivande liv.
Jag kommer så klart jobba järnet (don’t u worry Kulturfonden om du läser detta) pga det gör jag jämt och jag vill snart ge ut en till bok och en till och en till, men jag tänker också ta tillvara på detta år på andra sätt. Jag ska engagera mig mer i föreningar och skrivargemenskaper (har en vision om ett starkt Skrivarösterbotten, hehe), läsa jättemycket, kanske skriva nåt som kräver research men framför allt - pröva på nya saker! Våga va ”bara” kreativ och inte alltid tänka att allt skapande nödvändigtvis måste gynna nån slags produkt eller ens ha en ambition. Låter så jävla tidningen Amelia men: jag vill hitta glädjen igen! Och inte bara glädjen - punken kanske? Kampen? Spretigheten? Kaoset?
Det är nåt sånt jag är ute efter. Jag tjuvstartade i Siin genom att förklara det mer ingående och göra två grejer jag vanligtvis inte gör; skriva haikus och rita serier.
