Maggan året runt har funnits ute i två månader nu. Jag har aldrig, inte ens när jag debuterade, upplevt en sån känslokarusell som jag gjort de här två månaderna. Jag var ganska oförberedd på det för att säga som det är, jag hade nog tänkt att Maggan skulle flyga under radarn. Dels för att barnlitteratur sällan får samma mediala utrymme och dels för att… Ja, för att det tänker man väl alltid.
Men som vi alla vet vid det här laget så har det blåst rätt friskt kring Maggan. Och även om diskussionen till stora delar egentligen handlat om barnlitteratur generellt så har Maggan fått vara galjonsfigur för både det ena och det andra. Det är viktiga diskussioner som förts och jag vill inte göra nåt annat än att välkomna dem, men det har varit ganska obehagligt att stå i mitten av det utan att känna att jag kan delta. Jag kan egentligen inte varken försvara mig själv eller Maggan mer än vad jag redan gjort., men jag hoppas folk - du! - läser henne före de dömer ut henne.
Samtidigt, “diskussionen” som förs har säkert gått 99% av alla jag känner förbi. Den har förts av en liten skara i en liten minoritet i ett litet land i en pandemidrabbad värld. Det är knappt en fluglort på diskussionskartan i storleksordning. Det är det jag i alla fall intalar mig när det känns too much. Det har upptagit så mycket av min tankeverksamhet de senaste veckorna att jag tappar proportionerna. Som sagt; en känslokarusell.
Därför blir det extra roligt när man får nåt slags positivt omdöme om boken också. Som den här veckan till exempel när vi blev nominerade till Runeberg Junior!!! Typ ett av finaste prisen man kan få för en barnbok i Finland! GALET!!! . Jag har varken förhoppningar eller ambitioner att vinna, det här känns alldeles tillräckligt (även om jag så klart gärna tar emot whatever pris folk vill ge mig hehe) som en vinst. Extra fint att Peppe och Karin Erlandsson också är nominerade, det tripplar chansen att jag ska bli riktigt glad när vinnaren tillkännages.
Så för att svara på frågan jag fått en miljard gånger:
Det känns jävligt bra just nu.