Hej konsument!

Vi bara låtsas som ingenting, som att det inte gått två månader sen sist. Jag har ändå mest varit sjuk så ni har inte missat nåt. Vi bara fortsätter med en hej konsument-lista, i stil med Flora och alla andra som fyllt i den.

Bästa mikromaten: 
Jag äter olika former av snabbnudlar till lunch typ tre av fem vardagar. Annars äter jag matlåda eller en kall sallad eller ute på byn. Det är inte ett skryt om att jag inte äter mikromat, men jag föredrar värma med hjälp av vattenkokare-mat. Till middag äter vi också nästan aldrig mikromat. Får väl säga varm macka då. Alltså typ brödskiva + sås + pålägg + ost. Det är ju gott!

Dagens lunch som bevis.

Favoritförort: 
Har noll koll på förorter. Hälsade på en kompis i Hässelby i vintras, det var väl ändå rätt mysigt.

Fikar gärna på: 
Jag inser nu i stunden att detta är en lista av och för stockholmare. Men jag ger mig inte! Jag besöker de flesta av Jakobstads caféer regelbundet. Tycker om att jobba på café. Tycker om att hänga på café. Tycker om café! Och om vi ska prata om Stockholm så tycker jag hemskt mycket om Ritorno på Odengatan. Gammeldags mys utan att bli för snyggt.

Bästa lunchställe: 
Äter nästan enbart lunch på After Eight här i stan. Ohejdad vana men också genuin kärlek till det stället.

Favoritdrink: 
Är mer än vin-människa än drinkar. Tycker drinkar ska vara så väldigt välgjorda för att vara värt det. Men gillar amaretto och whiskey sours, tycker en gin & tonic (gärna med gurka istället för citron) är fräscht ibland. Häromveckan drack jag en pornstar martini och den var jättegod, men det täcks man ju knappt beställa pga så fånigt namn. Jag blir också orimligt ofta sugen på en Bloody Mary, utan att egentligen nånsin gå det suget till mötes. Kanske det får bli helgens program? Äntligen unna mig en riktigt pepprig Bloody Mary. Mmm.

Bästa fyllekäket: 
Makkaraperunat kaikeilla mausteilla.

Lyssnar på: 
Min bästa tid på året är runt nyår när folk och fä publicerar årsbästa-listor. Håller fortfarande på att beta mig igenom några utvalda förtroendeingivande människors listor. *gate-keepar :-)*

Bästa förfestmusiken: 
Schlagerklassiker eller 90-tals boyband. Sånt som får en att gå i barndom lite.

Bästa promenad: 
den som blir av. MVH livscoachen. Nej men oavsett var du promenerar tycker jag det är en bonus om det finns vatten att titta på. Eller skog. Eller för all del, en kyrkogård. Här hemma går jag alltså oftast runt Gamla hamn och församlingshemmet, där får lite av alla tre.

Senaste Stockholmsupptäckt:
Stockholm överlag. Jag var där en vecka i december och var jättestressad inför det eftersom jag sällan har haft så kul i den stan. Alltid bara känt mig som en ful bondlurk. Vet inte om jag bara embraceat att jag är en ful bondlurk och det är okej eller om jag och Stockholm bara behövde lite tid, men jag känner faktiskt att jag kan förstå charmen med stan. Gamla Stockholm liksom. Och då menar jag inte Gamla stan per se, vilket i och för sig är en mysig stadsdel, men mer vad Stockholm varit och spelat för roll i kulturen. Det ÄR ju kul att gå i kulisserna av allt man nånsin läst och sett typ.

Senaste föreställning: 
ser aldrig föreställningar. Skyller delvis på geografin där. Men också en skepsis mot teater och allt det. Men 2024 ska jag ju skriv litt dramatik, så nu har jag lovat mig själv (och min regissör) att öppna upp mig för även det. No fear! Jag är väldigt intresserad av det skrivande hantverket när det kommer till teater och vad det är att jobba fram en text på det sättet, men jag är har bara svårt att ta till mig det som publik. Kan det hänga ihop med intimetetsrädsla? Har ju inte alls samma tveksamhet inför film, men det är ju för att det finns ett avstånd mellan mig och eh, skådespelarna.

När vi var på Munch-muséet i Oslo i höstas.

Senaste utställning: 
Däremot går jag gärna och ser en utställning! Tyvärr är den senaste jag sett Vasa-muséet hahaha. Det känns inte representativt för mig, men jag har också varit mycket sjuk/eller upptagen senaste veckorna erhm.

Favoritlyxartikel: 
Parfym. Älskar en riktigt bra jävla parfym och hur den bär en genom dagen och förhöjer allt du har på dig. Är inte så mycket för beauty eller så annars, orkar oftast knappt sminka mig, men parfym. Fy fan vad gött det är. När det är bra!!! Hatar också att känna nån liten pudrig rosa slinga i luften på fel tillfälle, typ gymmet eller skogen.

Dricksprocent: 
Ju fullare jag blir, desto mer dricksar jag. Är ofta generös i överkant när det kommer till dricks pga nån slags märklig i’ve been you, i see you-känsla för restaurangpersonal.

Senaste fyndet:
Det är alldeles för längesen jag gått på loppis inser jag nu. Kommer inte ihåg senaste fyndet.

Användbar pryl: 
En gång köpte jag en pissdyr ballogvisp på Stockmann för att vi behövde en ny ballongvisp då och jag råkade vara i Helsingfors. Varje gång jag använder den blir jag glad, för den är verkligen så sjukt bra. Man tror inte det ska vara skillnad på ballongvispar, men den är verkligen bara så trevlig. Jag tänker också väldigt ofta på en potatisskalare jag en gång använde hemma hos ett par kompisar och bara blev blown away av hur bra den var. Sånt kan jag verkligen gå igång på: att hitta den bästa av just den grejen. Inte den flashigaste, inte den dyraste (tyvärr hänger det ju ibland ihop), men den bästa. Det är väl en favorit-lyxgrej då. KVALITÉ.

Återvinner: 
skulle säga vi är rätt duktiga på det och skulle också säga att det är 100% Pärs förtjänst. Är så satans lat själv och kommer jag in i ett “nu ska det rensas!”-mode skulle jag gärna bara göra som man gjorde förr: bränna upp skiten i en tunna på gården eller gräva ner det, oavsett vilka material. Bara jag slipper se det. Drömmen om ett sopnedkast med no questions asked-policy, mmmm. Men tack vare Pär blir det sorterat och omsorgsfullt nerlagt i rätt kärl.

Jag på tåg

Så får jag tiden att gå i kollektivtrafiken: 
Lyssnar, läser, stickar, jobbar. Oftast när jag åker kollektivtrafik är det längre sträckor så man hinner göra sig rätt hemmastadd där i sätet.

Senast gnolade: 
Ariana Grandes nya.

Spelar: 
Candy crush-liknande spel på mobilen. Just nu ett som heter Block blast. Sen ungefär en gång i månaden så raderar jag det och beslutar mig att en gång för alla jobba ner skärmtiden. Tre dagar senare laddar jag ner nåt liknande igen.

Äter lyxmiddag på:
andras bekostnad helst :-)

Mode jag aldrig vill se igen: 
Alltså jag vet inte, det är så lätt att dissa nåt och så står man där fem år senare och ba mmm, yaas iconic shit, vintage! Så mycket som jag minns som fult från min ungdom är nu tillbaka och ser ganska… fräscht ut. Och jag säger inte det här för att vara duktig klimathjälte eller snobbig men fast fashion gör verkligen modet inga tjänster. De flesta stilar har nåt bara det finns en tanke eller hantverk bakom det. MEN med det sagt så kommer jag inte fråga efter det glansiga, strömlinjeformade, tajta, perfekta, Kim K-modet anytime soon. Är så fucking trött på Photoshop, filler och döda blickar. Ge mig nåt som lever. Sagt på ett icke-verklighet vs instagram-sätt, också så trött på den diskursen.

Bu eller bä

Antingen eller kändes lagom utmanande för denna solsvedda hjärna ikväll. Plus när Flora frågar, svarar man.

Spaghetti eller pizza? 
Kaffe eller te? 
Fotboll eller tennis? 

Gillar spaghetti också, men åt makaroner och körv till middag för inte alls så länge sen så just i denna stund känns pizza mer lockande. Kaffe över te any day och fotboll… Ja, det är väl mest för att Pär skulle välja det.

Cykel eller bil? 
Sushi eller hamburgare? 
Engelska eller franska? 

Kör bil mycket oftare än jag cyklar, tyvärr. Är inget jättestort fan av varken hamburgare eller sushi, inte så att jag ogillar det heller, men meh. Väljer ändå sushi pga älskar ingefära. Je ne parlez francais över huvud taget, tyvärr.

Matematik eller språk? 
Ryggsäck eller resväska? 
Karriär eller familj? 

Je ne parlez matematik heller. Har ryggsäck varje dag och älskar att ha händerna fria, så inget svårt val. Jag är väldigt familjekär men jag älskar också mitt jobb väldigt mycket, så sorry familjen, idag drog ni kortare strået. Fast i och för sig, är inte så intresserad av att “göra karriär”, vill bara fortsätta ha mitt roliga jobb.

Röd eller grön? 
Bok eller podcast? 
Motorcykel eller skoter? 

Röd är min favoritfärg, politiskt och estetiskt så det var inget svårt val. Böcker for life och när det kommer till fordon… Ja, har verkligen ingen åsikt. Snöskoter kanske?

Cola eller Pepsi? 
PC eller surfplatta? 
Korv eller ost?

Cola Zero är en av världens bästa drycker någonsin, amen. Ska faktiskt köpa surfplatta för första gången i livet snart och inbillar mig att det ska underlätta mitt jobb nåt enormt. På mackan korv, men som snacks ost.

Kaos eller ordning? 
Windows eller Apple? 
Netflix eller Prime? 

Jag strävar efter ordning med sanningen ligger närmare kaos, tyvärr. Har använt Apple i flera år nu, har svårt att se hur jag skulle orka byta, även om jag inte känner nån direkt lojalitet. Just nu tycker jag Netflic är så jävla dåligt så det fick bli Prime. Grattis Jeff Bezos.

Höra eller se? 
Lukt eller smak? 
Tidigt eller sent? 

Det här har jag tänkt på mycket! Skulle 100% hellre förlora hörseln än synen. Gillar att lukta på saker, gillar att vara uppe sent.

Hiss eller trappa? 
Cornflakes eller müsli? 
Frukost eller lunch? 

Lat bitch väljer hissen. Kunde inte välja pga gillar inte riktigt varken cornflakes eller müsli. Tycker lunch är en ganska onödig måltid, så frukost vinner.

Lördag eller söndag? 
Sked eller gaffel? 
Parkeringsgarage eller parkeringsplats? 
Buss eller tåg? 

Lördag, för då har du söndagen framför dig ännu. Tycker mycket om att äta med en bra gaffel, tycker sked ofta känns lite ovärdigt? Tårta ska till exempel givetvis ätas med en nätt gaffel, ingen klumpig sked. Vi har ett garage, så ja, det blev det då. Och tåg! Tåg är romantiskt och bekvämt och insprierande. Buss är tråkigt, skumpigt och luktar illa.

Tre-listan

Tre saker jag har skjutit upp:

1. Att blogga, obviously. Vet inte varför det känns så svårt ibland. Vill ändå inte ge upp helt och hållet. Inte än.

2. Att rensa och ordna upp pappershögen på mitt skrivbord i kontoret.

3. Skriva fakturor. Dumt egentligen, för det är ju den roliga delen av många jobb, hehe.

Tre saker jag längtar efter:

1. Kånka jordsäckar, gräva ner frön och vattna lite. Sitta på lilla trädäcket och hoppas på att solrosorna ska ta sig.

2. Vara lite lagom full med trygga vänner. Kanske sjunga tillsammans.

3. Första doppet för säsongen. Det är väl sommar på torpet jag längtar efter i korta drag. Lol, “sommar på torpet”, det låter som jag är Ernst, aber ich bin nur ich.

Tre saker jag lagt märke till

1. Att jag aldrig är så ful som just den här tiden på året. Blek, glåmig, grå och trött. Men ge mig ett par månader, snart kommer min prime time.

2. Att inomhusluft verkligen är mitt nya kryptonit. Skulle jag få välja skulle alla fönster alltid vara öppna. Ännu en grej på listan över saker vuxna tjatade om som man inte fattade förr men plötsligt hittar sig själv mitt i.

3. Att allt man tagit som sanning och evigt alltid kan ändras, speciellt alla slags insikt om sig själv man anskaffat sig. Hela livet är en jävla aha-upplevelse, om man låter det vara det.

Tre saker som gör mig glad:

1. Mina syskonbarn.

2. Färger och mönster och bra kombinationer av dom två, oavsett format.

3. Bubbel i glaset!

Tre saker jag vill rekommendera:

1. Sandbergs pappershandel i Umeå. Längesen jag blivit så exhalterad - och fått hindra mig så hårt för att inte köpa allt. Jag var alltså till Umeå - UTOMLANDS!!! - för första gången på två år för ett par veckor sen. Sen fick jag corona och kunde inte åka till Stockholm veckan därpå hahaha. Herren ger och herren tar. Men Umeå, Flashback Forever-showen, pappershandeln och loppisarna var bra.

2. Att flytta till ett mindre ställe. Speciellt i oroliga tider som dessa tycker jag det är jätteskönt att bo i en landsände ingen bryr sig om. Det finns en massa andra fördelar också, men jaja. Ni gör som ni vill.

3. Nytutkomna boken Vi ska ju bara cykla förbi av finlandssvenska författaren Ellen Strömberg. I bokhandlar och på bibliotek nu!

Tre saker jag vill göra snart:

1. Läsa en fin recension av bokjäveln, men det kanske är att hoppas på för mycket. Men om det händer kommer jag bli jätteglad!

2. Rensa min garderob och hitta nån slags mode-glädje igen. Blir så inspirerad av en massa grejer hela tiden, men har lite saknat tiden och orken att göra något konkret av all inspiration. Tänker att lite mer space i garderoben kanske skulle hjälpa.

3. Gå och lägga mig. Är jättetrött men har tandläkartid om en halvtimme. Kommer eventuellt somna mitt i nån tandborrning.

Böckerna 2021

Hur var bokläsningsåret 2021?

Det var bra! Jag läste mer än jag gjort på 10 år, hela 85 böcker blev det. Det ska sägas att jag läser en hel del ungdomsböcker och poesi och annat som är textfattigt. Och så läser jag snabbt och slarvigt, men jag tänker inte ens be om ursäkt för det, för jag vet inte hur man läser annars. Jag läser liksom en halvsida, en sida i taget, inte ord för ord. Vet inte hur jag ska förklara det. I alla fall, bra statistik från 2021!

Antal lästa romaner under 2021:

Ja, 85 böcker men inte allt har ju varit romaner. Det allra mesta dock är romaner ser jag nu när jag går igenom listan.

Vilka böcker var det?

Hela lista hittar ni här. Det finns också listor elva år tillbaka. Dom med hjärtan efter sig är såna jag tyckt extra mycket om, men jag ifrågasätter det systemet helt, jag litar inte alls på mitt eget omdöme. Många böcker som är utan hjärtan kanske skulle förtjäna ett och många böcker med hjärta förtjänar det icke. Nej vet ni, exakt nu tog jag beslutat att skippa hjärtana 2022.

Vilken månad läste du flest böcker? Vilken månad läste du minst?

Svårt att säga. Kom in i läsandet riktigt ordentligt dan före midsommaren, minns det så väl. sen dess har det suttit i. Men tror nog det mest är en känsla, tror jag läser ungefär lika mycket hela tiden.

En bok du inte läste klart?

Tills alla dör av Diamant Salihu har jag av nån jävla anledning inte lyssnat klart på. Samma sak med Shuggie Bain av Douglas Stuart. Det säger inget om den böckerna, det är nog bara att något annat kom emellan. Annars har jag faktiskt läst klart allt jag påbörjat i år tror jag. Men med det sagt så ligger ett par böcker kvar på nattduksbordet från tidigare år och hoppas på att deras tid ska komma.

Några oerhört bra noveller?

Läste knappt en enda novell! Mycket kortromaner som jag tyckte om och Elizabeth Strouts Mitt namn är Lucy Barton och Vad som helst kan hända är liksom inte noveller, men vissa passager kunde kanske läsas som noveller. Och Nigel Slaters självbiografiska Toast:The story of a boys hunger med korta essäer utgående från olika maträtter var ljuvlig. Det räknas ju nästan som noveller.

En ny genre för året?

Ingen egentligen, men jag gjorde en sak av att läsa sånt som gör mig lite rädd. Jag läste en bok på finska (har just läst en annan!), Sivuhenkilö av Saara Turunen och så läste jag en hel del poesi och lät mig både tröstas och utmanas av insikten att det inte behöver vara svårare än vad man gör det.

Några omläsningar?

Jag har inte antecknat nåt, men jag är ganska säker på att jag läste nån Astrid Lindgren i våras, som jag brukar. Kerstin och jag en gång i året, det är lite tradition. Men vet att jag inte lsäte en enda Lotta-bok, det som annars också brukar höra till. Men det kanske är dags snart igen.

En bok som fick dig att gråta?

Jag gråter faktiskt sällan till böcker, vilket egentligen är konstigt, för jag är väldigt gråtmild annars. Men jag vet att i mellandagarna när jag inte mådde så bra läste jag Inger Christensens Brev i april och kände mig märkligt tröstad på ett lite rörande sätt.

En bok som fick dig att skratta?

Samma sak här, skrattar sällan till böcker. Jag kan liksom tänka i huvudet “det här var ju roligt” eller “oj så sorgligt”, men känslorna når inte ansiktet och musklerna där. Kanske för att jag läser så snabbt. Men Halva Malmö består av killar som dumpat mig av Amanda Romare var ju KUL, det tyckte väl alla.

En bok som fick dig att vilja skriva?

Pengar på fickan av Asta Olivia Nordenhof. Har tänkt så himla mycket på den sen jag läste den.

Fint läsminne från 2021:

Alla bokcirkelsträffar som kunde bli av. Jag minns speciellt den vi hade i april hemmos hos Sofie. Det var första gången på länge vi kunde ses, folk hade börjat få vaccin, vi satt i den inglasade verandan med värmelampor och frös nästan inte alls. Det var smältvatten på vägarna och vi hade läst Stanna hos mig av Ayòbámi Adébáyò. Tror det kändes hoppfullt.

Bästa läsplats 2021?

Det bästa är ju när man bara är så uppslukad av boken man läser att det inte spelar så stor roll hur man ligger eller sitter. Jag rör på mig ganska mycket när jag läser, i soffan eller sängen. Benen i vädret, på mage, på rygg, ihopkringlad, sitta rakt upp, ligga på osv osv. Men med blicken fixerad i boken. Och så kommer Pär och säger “hördu, nu vill jag lägga mig här” och man vaknar upp och inser att man typ står på hans huvudkudde eller nåt sånt. Då är det en bra bok.

I vilken form läste du böcker 2021?

52 fysiska böcker, 25 ljudböcker och sex hela e-böcker. Det bästa är ju så klart Boken, men eftersom jag kräver konstant underhållning är ljudboken jättebra till promenader, städning och dylikt. Ni vet ju. E-boken är egentligen bara ett format jag tar till när jag inte kan sova men vill hålla lampan stängd. Eller om jag är jättejättesugen på en bok och inte orkar vänta på att köpa fysiska boken. Eller av nån annan anledning har bråttom att läsa klart boken.

En ny författarupptäckt?

Många, ingen som direkt står ut.

Vilken ljudbok lyssnade du på med störst behållning?

Haha okej, bered er på okreddigaste tipset på denna lsita. I höstas sträcklyssnade jag på en serie böcker, Prästdöttrarna av Maria Gustavsdotter när jag stickade. Var besatt av de här böckerna och levde mig verkligen in i 1600-talet, när de utspelar sig. Det är verkligen såpopera, men i bokformat, men vet ni, det var så lustfyllt att hänga med.

En bok du köpte men aldrig läste?

Karin Smirnoffs Sockerormen till exempel. Eller Ya Gyasis nya som jag inte orkar googla fram namnet på. Köpte mycket, samtidigt som jag började låna mycket från bibblan igen. Mycket av det som känns livsviktigt att låna/köpa lämnar ju trots allt oläst.

En bok med bra driv:

Station Eleven av Emily St John Mandel. GUD vilken berättelse. Också så märklgit trösterikt att läsa om en postpandemisk och apokalyptisk värld i dessa tider. Hoppingivande, tankeväckande, skrämmande. Verkligen 10/10.

En bok som är en resa:

Läste två historiska romaner som utspelar sig i England för länge sen. Först och främst Hamnet av Maggie O’Farrell som handlar om Shakespeare och hans familj - alltså, löst baserat på osv. Sen Matrix av Lauren Groff, en historia som också utgår från en verklig historisk person, men ändå helt fiktiv om nunnebossen och poeten Marie de France. Det de här båda böckerna hade gemensamt är förmågan att göra även det historiska så tidlöst. Även om det utspelade sig i ett kloster på 1100-talet eller i en liten stad på 1500-talet så är det mellanmänskliga samma sak. Kärleken, avundsjukan, åtrån, girigheten och längtan är det samma, oavsett de yttre omständigheterna. Finns det inte en stor tröst i det?

En bok du läste men inte minns mycket av:

Inne i spegelsalen av Liv Strömquist. Älskar i regel det hon gör, men av nån anledning var jag på en plats där det inte gick in något i mig när jag läste den. Ska nog läsa om så småningom.

Vilka var de bästa böckerna du läste 2020?:

Tror jag har nämnt många av dem redan i tidigare frågor, orkar inte rada upp dem igen.

Och om du måste välja en?

Skugga och svalka av Quynh Tran.

Hur tänker du kring läsningen 2022?

Vill dels läsa “svårare”, sånt som öppnar upp nya rum och utmanar och tränar hjärnklumpen. Dels lättare, lustfylldare, njutningsstyrt. Vill läsa allt och aldrig ha dåligt samvete. Varken för det jag inte läser eller det jag läser.

Boklista snodd av McFlorry (varsågod för smeknamn).

20 sommarsaker jag ser fram emot

Idag känns det som att det är ordentlig vår och det ger en nån slags framtidstro. Även om jag tvivlar på att det blir en vanlig sommar, så blir det ändå sommar. Jag är ganska säker på att vår Islandsresa inte blir av och kanske inte heller nån av våra kortare roadtrips, men jag hoppas så hjärtat brinner att det skulle vara möjligt att träffa alla familj och vänner som bor nån annanstans.

1. Åka båt.

2. Höra storspoven en kväll.

3. Bara ben och fladdrig kjol på cykel.

4. Impulsköpa glass en eftermiddag, titta försiktigt på årets nyheter men ändå välja det du alltid väljer, nämligen…

5. .. Puffet Mint.

6. Köra hem sent en natt i baddräkt och handduk efter ett dopp och bilradion spelar nån bra, gammal låt.

7. Nypotatis och dill.

8. Ligga på dagbädden och läsa en pocket i solen och kanske råka somna lite.

9. Doften av huden när man vaknar där på dagbädden.

10. När åskan rullar in efter lång, het dag.

11. Hitta bortglömda kläder i sommardelen av garderoben.

12. Suset av trädkronor ovanför dig.

13. Varm klippa eller stenar eller asfalt under fötterna.

14. Öppna fönster i alla rum, slöa flugor och sommarprat på radion.

15. Klä på sig en ännu fuktig baddräkt.

16. Svalkan i en mattaffär en het sommardag.

17. Störtregn och sällskapspel.

18. Brittiska mordmysterier på tvn.

19. Fil och mackor till sen, sen middag.

20. Tidiga, disiga mornar och vått gräs.

Om jag vore-listan

Låt oss leka Om jag vore! Det är lätt ,det kan ni också göra. För att göra det här så rättvist som möjligt så fick Pär även svara på dessa om mig. Så får ni en så heltäckande bild av mig som möjligt. Pär fick inte veta vad jag svarat före han själv svarade. Han tyckte det här var.. Ja, ni får läsa själva.

Om jag vore…

… ett godis: kanske ett Djungelvrål? Lite sur, lite salt, lite söt.

Pärs svar: Brunbergs tryfflar. För du är god.

… en maträtt: en mustig gryta som är varm och ganska kryddstark. Eller så tänker jag för högt om mig själv och så är jag bara en hög potatismos. Med klimpar.

Pärs svar: Tacos. Inte bara för att du gillar det, utan för att det också är innehållsrikt.

… en chipssmak: dillchips! Vet inte varför, det är inte ens en favorit på nåt sätt, men jag tror jag är dillchips. Lagom folklig, ändå inte sourcream & onion om ni fattar.

Pärs svar: Dillchips, för att du så lätt får dille på saker.

… en dryck: kaffe med grädde.

Pärs svar: Mjölk, om vi ska gå på det folkliga.

Om jag vore…

…en karaktär i The Office: Jag är en Andy, tror jag. Lite irriterande, sjunger ofta och underliggande problem med ilska.

Pärs svar: “Det är ju lockande att säga Tim…” “Vem är Tim?! Menar du Jim?” “Ja, men jag refererar till den engelska versionen nu. För att du är snäll och rolig.”

… en karaktär i Friends: Jag har hört att jag är en tydlig Phoebe, men det ar av syrran, som är mer Monica än vad Monica själv är. Jag identifierar mig mest med Chandler kanske? Med en liten sprinkle av Phoebe då.

Pärs svar: Aldrig sett, vet inte.

… en Disney-figur: jag skulle vilja säga Belle pga böckerna (och sKönheten of course, hehe) , men till utseendet liknar jag väl mest Ursula? Sen gjorde jag ett personlighetstest igår om vilken fiktiv karaktär genom allt jag är mest lik och resultatet var… TIMON!!! Blev supersur, känner mig inte alls som en Timon. Men nej, nu vet jag!!!! Kalle Anka, ahahahaha. Temperamentet igen då.

Pärs svar: Robin Hood, för att du har ett starkt rättpatos. Men det är ju väldigt smickrande förstås. Eller så är du Prins John, hehe. [efter att jag avslöjat vad jag svarat] Fast Kalle Anka är ganska bra också, du är går ju ofta halvklädd också.

… en i Spice Girls: När jag var liten och vi lekte Spice Girls var jag alltid Sporty Spice. Jag tror det var för att hon hade mest bekväma kläder och var liksom mest vanlig. Men idag så skulle jag ändå vilja säga att jag har lite Ginger Spice i mig.

Pärs svar: har för dålig koll, har aldrig brytt mig om Spice Girls. Men kanske Ginger Spice, för att du gillar stark mat.

Om jag vore…

… en färg: är nog nånstans på röd-orange-gulskalan tror jag. Eller skiftar jag till och med i lila? Mitt namn är ett solklart lila namn, men personligheten… ja, men kanske lila ändå. Röd i grund och botten, men med konservativa drag, hehe.

Pärs svar: röd. Varm.

… ett djur: det ligger ju nära till hands att svara katt, men så tråkig kan man väl ändå inte vara. Ko däremot, där tror jag vi är nåt på spåren. Lat och nyfiken på samma gång.

Pärs svar: Hund. Sådär humörsstyrd på nåt sätt. Tråkigt val kanske, men ad ska man säga? Kolibri..? Älg…? Jag tycker det här är bland det svåraste jag varit med om i år.

… ett väder: en liten höststorm, kanske med inslag av regn.

Pärs svar: Nämen herregud… Nämen, så där när det regnar och är solsken samtidigt.

… en växt: Vill nog helst vara en ek, en stor och kraftig och klok och gammal ek. Är väl ett litet ekollon kanske, en början till nåt sånt. Hoppas jag.

Pärs svar: Paprika. Väldigt smakrik. Fast nej, det här är ju helt missvisande, jag tycker inte alls om den här uppgiften. Det här var hemskt, jag vill aldrig göra det igen.

Här ligger den stackaren och svarar på frågor och plågas.

Kommentera gärna och länka om ni fyller i listan, med eller utan kompis/partner.

Senaste...

… sparade bild på Instagram:

Fin illustration av Nora Riggs.

… kontot jag började följa på instagram:

Atelier vime, p g a ett flöde som såg ut så här. Börjar nog snart tröttna på fransk landsbygd-estetiken, men uppblandat med annat mer skarpt och attitydigt tycker jag fortfarande om det. Kontraster är allt.

… sak jag åt:

Ostmackor till frukost.

.. blogg jag började följa:

Det händer ganska sällan att man hittar nya bloggar nu för tiden tycker jag, men Midis på Just Wanna Have Fun lade jag till i följarlistan nyligen. Uppskattar alltid ett färgglatt flöde.

… meddelande jag fick:

Det var på Whatsapp och det var Anniina som jag pratade jobb med.

… mejl jag skickade:

Det handlade också om jobb, jag skickade ut veckans distansuppgifter till ordkonstbarnen. Det är trots allt vardag nu också.

… selfie jag tagit:

… saken jag sa:

”Jag tror jag till och med är kompis med henne på Facebook.” Jag och Pär skvallrade om folk, hehe.

… sak jag drack:

kaffe. Lifehack: dra ut första koppen kaffe så långt det går varje dag, det är ändå den som är överlägsnast godast.

… memen jag skrattade åt:


…googlingen jag gjorde:

“Hur lång är Olof Lundh?” Jag och Pär kollade ett gammalt avsnitt av Alla mot alla här om kvällen och då var Olof Lundh med och jag började skryta om när jag och mamm och styvfarsan såg honom på Bokmässan och att “han var sjukt lång, säkert över två meter”. Det visade sig att han var 1,96. Men i alla fall.

… låten jag lyssnade på:

Just när jag skriver det här spelar den här. Otrolig titel om inget annat.

… boken jag läste:

Igen, jobb jobb jobb.

… filmen jag såg:

Såg Dumplin’ härom kvällen. Söt, men lite banal. Men fint med Dolly Parton och drag queens.

… podden jag började prenumera på:

Flashback forever! Emma Knyckare, Ina Lundström och Scroll-Mia (som har den ljuvligaste lilla dialekten) läser, skrattar åt och diskuterar olika trådar ur Flashbacks gyllene arkiv. Det är roligt, smart, absurt och precis som med att slänga en Riddikulus på en boggart i Harry Potter så känns det bra att skratta åt monstren. Finns där poddar finns och har hittills kommit i så pass få avsnitt att ni hinner bra lyssna i kapp er.

Har du? Vem? Vilken?

HAR DU?

Alkohol i kylen
Tror det kan stå nån bortglömd öl längst in, annars har jag all vår sprit i frysen eller i svalskåpet. I frysen ligger en vodkaflaska och i svalen står resten. Just nu mest sprit, pga dricker nästan bara vin nu för tiden och jag har inte fyllt på vinlagret sen i julas.

Något husdjur:
Två små grisar.

Puder på dig:
Aldrig. Äger inte ens ett puder. Jo ett solpuder! Men det använder jag aldrig heller. Tycker inte om att ha mycket saker på huden.

Några framtidsplaner:
Först och främst ska jag bli moster i vår, det är väl den roligaste planen just nu! Kan man ha för många syskonbarn? I think not. Sen vill jag skriva mera, må bra, fixa upp här hemma i den takt vi har råd.

Gymkort:
Nej, jag har kort till simhallen, promenadskor och en hantel här hemma. Går jag på gym går jag på pass och just nu gör jag inte ens det.

Några MVG:n:
Pga finska skolsystemet så nej, men även om jag skulle försöka omvandla mina sifferbetyg så tror jag inte jag skulle lyckas skramla ihop många MVG:n. Hade bra betyg i hela grundskolan eftersom jag seglade genom den utan större ansträngning, men i gymnasiet krävdes plötsligt att man hade typ en studieteknik, så i slutbetyget är det väl svenska och bildkonst det enda som är nåt att hurra för.

Något beroende:
Jag behöver inte mycket kaffe per dag, men en kopp på förmiddagen är crucial. Sen är jag ju djupt beroende av min mobil och allt man kan göra med den, går sällan nånstans utan att den är i handen. Skulle nog vilja komma bort från det. Ibland brukar jag tvinga Pär att gömma den nån timme.

VEM?

Avskyr du:
Det finns ett gäng personer som jag har svårt att se hur jag skulle umgås med nån längre tid frivilligt. Vissa av dem har jag nån gång i livet varit vänner med, vissa av dem är folk på internet som bara lyckas irritera mig dag efter dag. Ett par är politiker eller andra offentliga personer som får mig att se rött. Vissa av dem kan jag motivera, andra inte. Jag skulle vilja säga att ingen av dem är sådana som jag lägger väldigt mycket energi på att gå runt och avsky, men ibland tycker jag att det är lite kul att liksom irritera sig på nån sorry not sorry. Den jag avskyr oftast är ändå mig själv, så jag tänker att det jämnar ut sig.

Längtar du mest efter:
Julen! Lol nej jag vet inte. Kanske nya syskonbarnet då.

Stör du dig på:
Små ONÖDIGA saker som händer i vardagen: dammsugarsladdar som dras ur kontakten, ärmar som fastnar i dörrhandtag, folk som råkar skicka meddelanden på ”fel” tillfälle. Ni vet det vanliga. Mitt värsta stressmoment tror jag ändå är att gå med mycket packning, speciellt i dåligt väder. Får pulshöjning bara vid tanken på det.

VILKEN?

Tidning läser du:
Prenumererar på ÖT, HBL, Vi Läser, Ny tid, Astra, Expo, Horisont och eventuellt nån till jag inte kommer ihåg. Köper enstaka nummer av inrednings-, mode- och korsordstidningar när lusten faller på, oftast i samband med nån resa. Hade New Yorker ett år men hann aldrig läsa dem och det kändes så onödigt, men läser gärna artiklar på nätet.

Buss åker du oftast:
Kan inte komma ihåg när senast jag åkte buss? Sträckan jag åkt mest i livet är nog säkert Larsmo-Jakbostad, på den tiden jag tog bussen till gymnasiet. Stod och frös, steg på, blev glad om man såg ett bekant ansikte på bussen, sov med den senaste brända skivan i wlakman-hörlurarna (om jag råkade ha batterier den veckan), frös om fötterna. Steg av, delade en cigg med nån annan tjuvrökare i skolparken, gick in. Det var tider det.

Dag fyller du år:
19:e september, the birthday of champions såsom Victoria Silvstedt och Silvana Imam. Och jag då.

Årstid föredrar du:
Höst, vår. Såna årstider när man kan klä sig snyggt utan att svettas/frysa. Så länge det inte är för blött eller för varmt är jag nöjd.

VAD?

Gör du nu:
Sitter på café, ska träffa Malin och skriva förhoppningsvis jättemycket. Kom just hit och hittills har jag mest suttit och tjuvlyssnat på ett gäng pensionärer.

Gör dig till en bra människa:
Tror jag är bra på att vara inkluderande. Och så bryr jag mig om människor, även om jag har en hård jargong. Tror att folk ofta känner sig bekväma i mitt sällskap. Hoppas jag i alla fall.

Gör dig till en dålig människa:
Mitt enorma ego. Plus att jag kan vara slarvig, oansvarig och opålitlig, jag har liksom svårt att engagera mig om jag inte tycker det är så roligt. Sen säger min familj ganska ofta att jag är elak, så det stämmer väl också. Det här var alldeles för lätt att svara på.

Vill du arbeta med:
Det jag gör nu. Skriva och läsa och tycka.

Har du för storlek i skor:
40 oftast, 39 ibland.

Läser du för bok:
Lyssnar på Vålnadernas historia av Magnus Västerbro och har fortfarande Jakobsböckerna uppslagen på nattduksbordet. Men jag kommer närmre och närmre att överge den, jag är inte i nåt skick just nu att läsa Nobel-tegelstenar.

Ska du göra nu:
Nu ska jag skriva en lång stund, sen ska jag ha ordkonst med tonåringar, sen ska jag gå hem och sova tror jag. Kunde sova dygnet runt. Men imorgon ska jag skriva, på fredag ska jag skriva och på lördag åker jag till Umeå. I Umeå ska jag gå på loppis och dricka drinkar tänkte jag.

Listan har jag sett både hos Sandra, Elsa och jag trodde också HanaPee men nähäpp nu hittar jag inte den så jag har väl drömt det.

De tio viktigaste skivorna: högstadiet

Här är de nu! Äntligen! Som ni väntat! De tio skivor som jag lyssnade mest på i högstadiet och som antagligen alla har varit med och format mig till det lilla knippe dynamit förklädd till sockerbit som jag är idag.

Först lite bakgrundsfakta: Högstadiet gick jag 2000-2003 och under den tiden gick jag från ganska obrydd tweenie nöjd med vad Voxpop erbjöd till militant panda som satt och eldade upp mig i musik-forumonline under smeknamnet hallonkräm <3333 Bland annat minns jag en diskussion om vad man ska göra om ens klasskompisar kallar Håkan Hellström för bög. Rätt svar: det är inget fel med att vara bög så säg bara jaha.

Det här är nödvändigtvis inte alla skivor jag är stolt över idag och jag är fullt medveten om att min skivsamling inte klarar något som helst Bechdel-test, men svensk indie och pop var vita män då. Och är väl ännu i nån mån. Viktig är heller inte alltid synonym med bra och den här listan är helt särskild från gemene uppfattning om kvalitet.

Men jaja, här är de då; de tio viktigaste skivorna. Vi börjar med

10. Ebba Grön - Ebba Grön

Viktig för att: Ebba Grön har väl varit viktig för nån liten falang inom varje generation sen dom kom? Det är tonårsfrustration i sin bästa form. Också ett litet fönster in till svensk punk för mig, även om jag aldrig blev nån konnossör på det sättet. Köpte den second hand som första (och eventuellt sista tror jag?) Ebba Grön-skiva för mig. Ville egentligen ha den röd-gula samlingsskivan, men pengarna räckte sällan till allt man ville ha.
Har åldrats: Väl skulle jag väl ändå säga. Ebba Grön var en klassiker redan då och är väl det än. Lyssnar väl kanske mer på senare Thåström-grejer nu för tiden, men få saker ger en sån energi som Flyktsoda, som inleder skivan. Snyggt omslag också!
Viktigaste låt: Die Mauer, som jag lånade inledninngsfraserna från till en dörrskylt till mitt rum; Halt! Här får ingen passera, här slipper ingen förbi. <3333 GULLO!!!!

9. Lars Winnerbäck - Singel

Viktig för att: Det var återupptäckten av den här skivan som sparkade igång tanken på ett sånt här blogginlägg. Jag minns inte från vilket håll den här skivan kom, men jag hade en bränd variant, så klart. Jag lyssnade tills den började hoppa och hacka och gjorde ett omslag med hjälp av svart nackellack. Peak 2002 på nåt sätt. Min relation med Winnerbäck föddes och dog med den här skivan skulle jag vilja säga, även om jag även på senare år har lyssnat på honom, eftersom min kompis Heidi är/var stort fan. Men för mig har han aldrig varit bättre än på Singel. Fick mig också att längta till att ramla runt på Karl Johan och gå på efterfest med Kent.
Har åldrats: Sådär. Många låttexter känns ganska fåniga idag.
Viktigaste låt: Jag vill gå hem med dig. Eller som den hette i en larsmosk cover; Hemmidee. Också stora hiten från skivan. Jag minns att jag och Emmi tokdansade till den och kollapsade på golvet efteråt.

8. Magnus Carlson - Allt är bara du, du, du

Viktig för att: när man lyssnat sig trött på Håkan Hellström och har ett svagt men bra minne av Weeping Willows och Broken Promise Land från nån Absolute Music-skiva i barndomen så är Magnus Carlsons debut som soloartist ett ganska givet steg. Den här skivan kom ungefär samtidigt som Känn ingen sorg… och Håkan körar på flera av låtarna, men jag dristar mig att säga att den är ganska förbisedd? Otroligt fint vemod och hopp om vartannat. Magnus Carlson skyggar ju inte från de stora gesterna och därför älskar vi honom.
Har åldrats: Bra! Man kanske uppfattar Morrisey-blinkningarna bättre idag också?
Viktigaste låt: Det värsta av allt med textraden “vad fan ska man med kärlek till det blir ju aldrig som man vill, vad fan ska man med känslor till dom gör ju ändå som dom vill”. Ärligt och romantiserande om hjärtesorg - det bästa ämnet att skriva låtar om.

7. The Knife - Deep Cuts

Viktig för att: den är så jävla bra? Men också för att The Knife representerade något nytt för mig när jag börajde lyssna på dem. Köpte skivan efter att ha bara hört Heartbeats på Musikbyrån (RIP bästa musikprogrammet nånsin förutom Voxpop då kanske) och blev som förtrollad. Det var inte gitarr bas och trumma, det var inte en ledsen pojke och jag förstod inte riktigt vad det handlade om men jag var fast.
Har åldrats: även om den idag känns oskyldig och enkel i jämförelse med The Knifes senare skivor är den ju fortfarande ett mästerverk. Så poppigt och catchy, men med djup.
Viktigaste låt: Pass this on pga helt otroligt liveframträdande (och video) av den på Sen kväll med Luuk eller You take my breath away pga stark duett.

6. The Ark - We Are The Ark

Viktig för att: jag fortfarande kan minnas hur det är att cykla till skolan med denna skiva i freestylen, lyssna på texterna och känna sig kraftfull. I efterhand vill man ju knappt ge det epitet queert, men då var det det. Det var storslaget och bad inte om ursäkt och tog plats och sa att det fanns styrka i att vara annorlunda. Även om den mesta musiken jag lyssnade handlade om att vara vid sidan av något, var kanske det här det gladaste? Bra att ta till när man än en dag ska cykla till ett högstadium där de flesta tyckte man var ful (inte sant) och jobbig (ganska sant).
Har åldrats: Njäe, produktionen låter tunn och texterna är ju nästan lite pinsamma. Plus stylingen på omslaget, fniss fniss. Men The Ark var alltid bra på anthems och det finns såna här också.
Viktigaste låt: Let your body decide. Men jag kan varje låt fortfarande.

5. Thåström - Det är ni som är dom konstiga det är jag som är normal

Viktig för att: för att gångerna jag suttit i mitt rum och surat och lyssnat på den här för att “ingen förstår mig” - oändliga. Det finns så otroligt stor tröst i den här skivan, jag upplevde det som att Thåström sjöng direkt till mig. Och det kan jag nästan känna ännu när jag lyssnar på den här. Hur en redan då medelålders man från Stockholms förorter kan tala så till en knubbig 14-åring på finska landsbygden, ja det är inte lätt att veta, men det är väl så bra musik funkar?!
Har åldrats: bra. Även om jag tycker Thåström har blivit bättre i takt med att han åldrats och att det är ruffigaste industriella soundet låter ganska mycket millennieskifte så är det fortfarande bra.
Viktigaste låt: Ingen neråt sång. LÄTT. Vad jag hörde när jag lyssnade på den var typ “det suger att vara Ellen just nu och ingen förstår hur mycket men jag förstår”. Skulle nån gång vilja tacka Thåström för den låten och all den tröst den gav, men jag misstänker han skulle tycka det är skitjobbigt med en sån kärleksförklaring, han är väl känd för att va svår.

4. Marit Bergman - 3:00 AM Serenades

Viktig för att: för att Marit Bergman är den första kvinnan på den här listan, förutom Karin Dreijer i The Knife. Första gången jag kom i kontakt med Marit var i Fittstim-antologin där hon skrev en text. Sen hittade jag den här skivan via Musikbyrån (igen då en gång) och Marit blev liksom en gateway drug till hela riot grrl-rörelsen, även om det här på många sätt är mycket mjukare. Men väldigt bra! Jag tror inte jag har reflekterat över hur frigörande det var att hitta en brud som gjorde musik jag gillade förrän nu. Jag kände mig så mycket mer välkommen här än vad jag gjorde i många andra musik-sammanhang. Här fanns annat än sköra älvor, här var det okej och t o m viktigt att va välnärd för då orkar man kanske med allt det viktiga man ska göra.
Har åldrats: ja, men det är skrammelpopdängor som tillåtits vara just det och inte polerats för mycket vilket gör att de funkar ännu idag.
Viktigaste låt: It could have been good eller This is the year. Den första är nationalsången för ett krossat hjärta jag led av i tonåren och den andra min bästa pepp-låt.

3. Kent - Hagnesta Hill

Viktig för att: alla oändliga nätter jag lyssnat på Stoppa mig juni (lilla ego) och gråtit. För att Kent var en väldigt stor grej under några år. Jag velade mellan den här, Isola och Vapen och ammunition, men till sist och syvende går det inte att komma från att Hagnesta Hill är THE skiva för mig när det kommer till Kent. Och hon på pärmen, gud som jag ville se ut som henne!!!! Perfekta indie-utseendet. Men trots att jag försökte med jeansjacka och randig tröja och svart lugg och allt det där så var det alltid mer Tjorven än flyktigt väsen över mig.
Har åldrats: tveksamt. Det är här det blir svårt för mig. Jag älskade Kent hämningslöst i tonåren, men efter Vapen & ammo gled vi isär och sen dess har vi aldrig hittat tillbaka till varandra på riktigt. Länge tyckte jag Kent bara var pinsamma, de stod för allt det där jag inte ville kännas vid med mina tonår; det poserande, de pseudodjupa texterna och en konstant gnagande känsla av att aldrig höra hemma, inte ens hos dom som gjorde sak av att inte höra hemma. Kent har ju haft en ovanligt avståndstagande attityd gentemot sina fans alltid och jag tycker den svalheten tillsammans med de hjärteblodet i låtarna är en konstig mix. Nu när jag försöker summera det så vet jag inte vad jag tycker. Jag lyssnar fortfarande på Hagnesta Hill ibland, men är det en faktisk preferens eller som en sårskorpa jag inte kan låta bli att pilla på? Jag vet inte och kanske det inte spelar nån roll.
Viktigaste låt: Kevlarsjäl

2. Broder Daniel - Broder Daniel Forever

Viktig för att: med Broder Daniel är det så att ni som fattar fattar. Och ni andra kan gå hem.
Har åldrats: Broder Daniel som fenomen skulle nog inte kunna uppstå på nån anna plats eller i nån annan tid än just där och då, men för mig är det här evergreens. Precis som skivan heter så är det; Broder Daniel Forever.
Viktigaste låt: alla är anthems jag inte kan vara utan, men kanske ändå Happy people never fantasize pga genial låttitel som jag alltid gnolar på för mig själv när jag upplever nån som korkad och glad.

1. Håkan Hellström - Känn ingen sorg för mig Göteborg

Viktig för att: för att jag aldrig älskat en artist på det sättet jag älskade Håkan Hellström i högstadiet. För alla som känner mig ens lite var nog den här placeringen väntad. Jag har berättat det här förr men jag såg Håkan på tv när han uppträdde på Grammisgalan 2000 och det var bara… Något som hände. Det var en slags energi jag aldrig sett förr. Från den stunden kunde jag inte tänka på nåt annat än Håkan Hellström. En tid senare satt jag i bilen vid Mysinge och väntade på att styvmorsan skulle tanka klart. Hon hade varit in och betalt och när hon kom tillbaka öppnade hon bildörren, sträckte fram en blå och rosa skiva och sa “är det inte den här du pratat så mycket om?”. Att få en skiva redan var stort, skivor var dyra och vi kids var inte direkt bortskämda med presenter bara så där. Efter det var det kört. Kom ihåg att det här var före Spotify, före Google, före det mesta. Att vara fan var ett heltidsjobb. Jag klippte ut varje liten notis om Håkan, jag bandade in allt som kom på TV om honom på VHS, jag gjorde illustrationer till hans låttexter, jag sökte matroskläder på loppis, jag tvingade mamma att med mig på konsert och började stortjuta när han kom in på scen, jag började hänga på olika Håkan-forum på nätet och jag blev sur när nån tyckte han var dålig med svartsjuk om nån sa att de gillade honom. Jag kan än i denna dag känna ett sting av “dom fattar ju ingenting” när små barn som inte var födda när Känn ingen sorg.. kom står och skriker längst fram på hans konserter. Dom har inte älskat som jag har älskat!!!!!!!Men mest är jag glad att den här skivan blev en inkörsport till hela min senare musiksmak. Via Håkan hittade jag alla andra skivor på denna lista, via Håkan hittade jag det mesta. Håkan, du är ett pulver och du hjälpte mig. Verkligen.
Har åldrats: ypperligt skulle jag säga. Det är som att åka berg- och dalbana med nån snäll. Man trycker på play, åker iväg och 38 minuter senare spottas man ut på andra sidan, lite tilltufsad med euforisk och trycker på repeat igen.
Viktigaste låt: det är olika varje gång jag lyssnar på den. Men kanske ändå Nu kan du få mig så lätt eller En vän med en bil.

Det var det!
Tack och hej,
Ellen 14 år

Septemberlistan

Jag snodde den här listan av Kugge - vars otroligt fina essä om singelskap och kärlek ni förstås har läst? Visst? - och tänkte fylla i den för why not egentligen. Jag har inte bestämt om det ska bli nån månatlig tradition eller bara en one time-grej jag gör nu inför min favoritmånad september.

Första tanken under månadens första morgon:
Första september var i söndags och då tänkte jag nog: ”Varför i helvete arbetar dom på en söndag?”. Vi har byggkarlar som bygger nya balkonger åt oss i vårt hus och jag vaknade i söndags - som många andra dagar den senaste tiden - av klassiska ljudkombon borr + betong. Jag fattar att det måste göras nån gång och att de arbetare som är hos oss har en begränsad tid och att det på det stora hela inte är deras fel och blablabla ni fattar - men måste jag vakna tidigt på en söndag för det?! Har ni nånsin hört om det tredje budordet? Some of you have never gått i skola i Larsmo and it shows, så att säga. Sen åt jag långfrukost framför Out of Africa och då var allt förlåtet. Hälsade till och med GLATT på byggarna när jag gick ut senare.

Den här boken ska jag läsa:
Ska läsa Strömsöborna av Rosanna Fellman, Hit men inte längre av Maria Maunsbach och Körsbär i snön av Sanna Tahvanainen inför bokmässan. Resten borde jag ha läst ut redan om jag inte glömt nån. Ser fram emot dem alla tre, det är ju knappast ett jättejobbigt moment av mitt arbete det här med att läsa bra böcker.

Annars har jag cirka två miljoner titlar på listan, men vet inte om jag hinner med nån av dem i september. Men jag vet att jag kommer kasta mig över Liv Strömquists nya. KASTA.

Jag ska jobba med:
Att skriva och läsa. Precis som alltid. Men kanske också prata lite mer om skrivandet och läsandet än vanligt pga bokmässa och ett och annat publikt framträdande utöver det.

Jag ska skriva:
Jag vet faktiskt inte. Jag har en början på en essäsamling, en början på en roman, en början på en mellanåldersbok, två bilderboksmanus och eventuellt en till roman som trängs i skallen på mig just nu, men jag vet inte riktigt vad jag vill skriva.

Grejen är att jag hade tänkt att jag kanske inte skulle börja med nåt nytt nu i höst, för jag har varit så stressad och mest känt ångest inför allt skrivande. Det har varit så intensivt också det här senaste året att jag tror jag måste ta ett steg tillbaka och leva i nåt annat en stund och få lite perspektiv. Och nästa år, då ska jag ju “bara” skriva och då vill jag inte känna så här.

Men jag vet också att det vore bra att ha något annat att koncentrera sig på nu när Klådan ska komma ut och att jag knappast kommer kunna hålla mig ändå, men jag vill verkligen inte stressa fram något utan försöka hitta nån lust i det.

Maträtt jag vill testa:
Är djävulskt sugen på potatismos. Men det har jag ju sannerligen “testat” förr och jag antar att man borde vilja testa något nytt. Kanske jag borde försöka mig på att göra egen, riktigt bra ramen nån dag? Det hade varit gott.

Jag har mest lagt tid på detta som nu äntligen förverkligas:
Romanen Klåda av Ellen Strömberg kommer ut i september 2019. Det är inte många veckor kvar nu. Hoppas, hoppas, hoppas ni vill läsa den.

En målsättning som är möjlig att nå:
Världsherravälde.

Men om det mot förmodan skulle misslyckas så skulle gärna ha rensat ut alla köksskåp vid månadens slut. Jag har stora behov av ordning och reda den här tiden på året. Det näst-största stressmomentet för min del där hemma just nu är köksskåpen. Det största är Skåpet Vi Inte Pratar Om, formely known as städskrubben. Jag kan inte ens tänka på det utan att få medel till svår ångest, men jag tror inte jag är beredd att ta itu med det ännu.

Jag är mest kluven till:
Ibland tänker jag att det inte går att göra allt det här jag vill göra och gör, att man inte kan kombinera det här med att jobba med barn och läs- och skrivfrämjande och ordkonst och samtidigt skriva ångestfyllda vuxenromaner och samtidigt blogga och samtidigt vilja göra annat. Men så tänker jag att det går ändå, att jag gör ju det och jag tror jag gör det bra. Så svaret är väl att jag mest är kluven till mig själv och alla kvinnor som jag spelat, men aldrig gjort det bra. LOL okej det där sista var ett Eva Dahlgren-citat, men ni fattar vad jag menar.

Det här ger mig energi just nu:
Ordning och reda. Vattengympan och skogen. Helgfrukostarna. Regnstormarna. Den där stunden på kvällen framför tv:n när jag och Pär sammanstrålar och ser på nåt lagom utmanande (vi har börjat kolla på Filip & Fredriks talkshow Alla mot alla och det är precis lagom nivå) och dricker te och äter kvällsmacka och pratar och virkar och scrollar och gosar med katterna och ute blir det mörkt.

Det här ser jag mest fram emot:
Jag ska se Sarah Klang 21:a september i Vasa! Älskar Sarah Klang, tycker vi borde bli vänner, men jag vill ju inte vara en stalker heller så måste hitta på nåt sätt att närma mig henne på ett icke-creepyt sätt. Sen är det ju en livsvisdom jag tänkt dela med mig av i nåt skede här: alla människor man lär känna gör en besviken. Inte för att de på nåt sätt skulle vara liksom, dåliga eller så, men ingen - och verkligen INGEN - lever upp till den bild du hade. Och det är meningen att vara trösterikt, inte negativt. Så kanske jag ska låta Sarah K vara den där glansbilden jag har henne som nu och inte bli besviken.

Och vardagens intåg på riktigt. Jag älskar ett inrutat, lågmält liv mer än nästan allt på hela jorden.