Vecka 10

I lördags var jag ute på krog för första gången på jag vet inte hur länge. Nikko hälsade på från Barcelona och vi hade en klassisk utekväll på schemat. Det var kul, men det börjar på riktigt vara typ, o-värt att gå ut och dansa på det där sättet, det går åt så mycket tid och energi till återhämtningen att nackdelarna börjar väga upp fördelarna.

Låg exakt hela dagen i sängen igår. På andra sidan persiennerna lyste solen och mitt flöde fylldes av folk som grillade korv och åkte pulka och promenerade på isen och umgicks med varandra. Kan alla bara slutaaaaa må bra de dagar när jag mår piss?

Den här selfien lade jag upp på lördag kväll och fick rekordmånga likes för, den måste ha liksom prickat rätt i alla algoritmer, för det blev nästan nån slags rekord. Jag fnissade lite när jag såg mig själv i spegeln igår morse - hur denna like-raket till ansikte kan vara det samma som mötte mig i spegeln då, inte ens 24 timmar senare. Jag tog ingen selfie då, för inte ens jag har ett sånt stort behov av att vara ärlig med er.

Nikko sov över hos oss i gästrummet och när vi vaknat och sågs i vardagsrummet på förmiddagen satt vi mest och stirrade på varandra. “Jag är typ sugen på… gräddfil.” sa jag lakoniskt. “Jag ska åka hem”, svarade Nikko. Utanför lös solen.

-

Jaja, idag är det måndag och ny vecka och jag är så nära återställd jag kommer bli. Bakfylla är ingenting att stylea med, så nu är det slut med det!!! Den här veckan tänkte jag gå och se Karina på AE på fredag kväll. Jag har också två deadlines och en kurshelg och det är väl ungefär där då. “Två deadlines och en kurshelg” förresten - låter som den tråkigaste Hugh Grant-filmen nånsin.

Fast nu måste jag faktiskt berätta - ibland är mitt liv ganska romantiskt. Imorse när jag öppnade kylskåpet pga frukost stod en liten grön burk gräddfil på mittersta hyllan. Pär hade köpt den och ställt den där utan att säga nåt.

Jag ska klia honom extra länge på ryggen ikväll.

Runeberg, Runeberg, Runeberg

Det är alltså Runebergsvecka här i vår lilla stad och jag springer runt mellan kvällsevenemang och skolbesök och försöker hålla alla tider i huvudet. Kaffedarrig och tankspridd hela tiden. Det är verkligen hur roligt som helst men också väldigt mycket att hålla i huvudet samtidigt. Jag måste prioritera det jag har betalt för och det jag har ett annat slags ansvar för, bloggen är bara en hobby för mig - hur kär sådan det än är. Men ni fattar. Jag kommer snart tillbaka! 

Idag har jag hängt med Sandra hela dagen och guidat henne lite, mest från och till gymnasiet och det kändes så bloggiskt att det nästan måste tecknas ner här. Vi åt en sen lunchpizza med ett litet vinglas till och det värmde gott i den här nordliga vinden. Jag skriver det som att det inte vore nån stor sak, men det är klart det är roligt att träffa nån man följt med online i typ tio år.

Jag hade tänkt ha en klassisk veckans vecka här igår, men jag hann inte. Jag kunde också länka till Runebergsveckans program och nöja mig med att säga att jag kommer vara där nånstans mellan programpunkterna hela veckan. Kaffedarrig och tankspridd.

Jag kanske nöjer mig med det här och nu också. 

Klä på er i snön! Om inte för värmen så får att ni ska kunna lägga er ner i en stor snöhög när andan faller på. Jag har kvävt den impulsen i flera dagar nu pga har inga ytterbrallor, men snart så går det inte mer - då måste jag lägga mig ner. En liten, liten stund bara för att återuppleva nåt.  

Hejdå!