I söndags, igår alltså, hade vi träff med Måndagsklubben hos Soffas. Soffas man Ratti (alltså de heter Sofia och Rasmus, men det känns som att jag skriver om främlingar när jag skriver det) är av en händelse bröllopsfotograf på lediga stunder. Vi hade inte anställt honom, eller nån annan fotograf på det sättet, men Ratti gick i egenskap av gäst runt med en polariodkamera hela kvällen. Och igår då fick jag och Pär en liten bröllopspresent i form av en bunt polaroider!
Blev så otroligt glad, för polaroider är så otroligt fina, men också för att det känns som det absolut bästa sättet att fånga hela #brankisbrinner på. Jag tänkte visa några favoriter!
Syrran och Pammen. Syrran kan inte va på bild utan att grimasera. Har typ a l d r i g sett en normal bild på henne. Strax höger om dem var karaokehörnan förrrsten, en hit under kvällen! Vid ett tillfälle kom jag in från en rökpaus och såg min pappa och min kompis Josso, som aldrig träffats förr, stå och helhjärtat sjunga duett till Hey Jude. Och när jag och Pär gick hem vid tretiden stod två män (minns inte vem längre) och brölade Märk hur vår skugga. Mycket bra avslutningslåt tycker jag.
Våra megastora rosa prinsesstårtor, precis som jag ville ha. Min sommarkollega Elin bakade kanske den godaste tårtan jag nånsin smakat. De var dessutom helt glutenfria! Jag hann aldrig smaka nån tårta under kvällen, men tog igen det med besked dagarna efteråt, eftersom det lämnade typ en halv tårta kvar. Minerva och Kajsa hade även bakat två mindre veganska tårtor, som jag aldrig hann få nån bit av, men som jag hört rykten om att var top notch de med.
Våra matchande Tubulars. Rolig grej: visste inte att de hade nån reflex-aktig rand före jag såg detta foto. Skorna är alltså helt röda i dagsljus.
Pärs mamma Karin och hennes pojkvän Peter. Så fina. Brankis (alltså gamla brandkårshuset här i stan) är verkligen fantastisk som festlokal, jag är så glad det blev där och inte i Svenska Gården, som det egentligen var tänkt. Det är en sån maffig byggnad att det krävs ganska lite dekorationer för att göra den festlig. Den stora trappan funkade utmärkt som sitt- och mingelplats.
I avsatsen i trappan hade vi byggt en myshörna med alla kuddar, filtar och madrasser vi kunde hitta. Tror den var uppskattad. Jag längst till vänster och sen ett gäng bra människor. Längst fram på golvet ser vi min kollega Patrik i sin turkosa kostym.
Mina galna kollegor från AE överraskade ju oss alla med att komma inmarscherade klockan nio, rigga upp ett helt band och riva av tre schlagers så golvet bågnade. Med försnack på hemmasnickrad tyska av Patrik. Mycket, mycket märkligt. Men otroligt roligt. Satt mest och gapade under hela föreställningen. Fick senare veta att det finns en mejlinglista på vår personalmejl som heter "allautomellen" som tydligen begagnats flitigt veckorna innan.
Våra söta små skaffare som jag städslade för aftonen. Jag frågade helt enkelt ett trevligt gäng ungdomar som brukar sitta på After Eight om de kunde tänka sig ställa upp några timmar mot en liten peng. Det kunde de. Framför dem syns en del av alla pizzor vi beställt. Jag visste från början att jag ville ha pizza on my wedding day eftersom pizza är LIVETS MAT. Plus relativt enkelt (fast nu var det ju inte jag som bakade pizzorna, men) att göra några pizzor veganska och några andra också.
Pappa trodde att jag skämtade när jag sa att vi inte skulle ha kött på några pizzor alls, inte ens dom icke-veganska, men jag tror till och med han tyckte dom var bra till slut. Varken jag eller Pär äter ju kött (förutom när jag okynnesäter korv på fredagarna...) så kändes ganska självklart att skippa köttet helt.
Min svägerska Laura och med en gullig liten klimp i famnen <3333 Tror Grim sov genom det mesta av sin lilla vistelse på festen, men tänker ändå att han kanske fick nån slags undermedvetet minne av det.
Pär som kramar sin kompis Emma som höll ett otroligt fint tal till honom. En annan Emma, min kusin, höll också ett så fint tal. Klarar ej av sånt, grät så lösögonfransarna lossnade lite. Rörd är definitivt min gråtigaste känsla.
Här är den andra Emma förresten på vad som kanske är århundradets roligaste bild. Först Ellen "Dubbelhakan" Strömberg, sen Emma med sin... min och så Soffa då, som lyckades se rätt så normal ut.
Och hela Måndagsklubben <3333
Och så vi två, lite äldre än sjutton år. Den här bilden är tagen rätt så sent och jag är vid det här laget svimfärdig av intryck. Det är därför jag håller i Pär, även om så klart kärlek är en orsak också. Tycker vi båda två är jättefina här i alla fall och jag utnämner nog det här till den bästa bild som tagits av oss.
Tack, tack tack för att vi fick dessa bilder Ratti! Jag har ska arrangera dem alla på nåt snyggt sätt här hemma och se på dem varje dag.
Vi hade ju för övrigt några engångskameror på festen också, och de är visserligen framkallade, men resultatet är inte så genombra. Många bilder blev så mörka att det är svårt att se vad de föreställer och många bilder är tagna av min not so kära bror dagen efter när vi städade och ser ut typ så här:
Såatteeee... Ja.