Jag har anmält mig till en kurs i målning på Arbis! Helt utan ambitioner, mål eller högre kall, bara av ren och skär lust. Jag gick konstkurs på Arbis i lågstadiet i flera år och det var alltid veckans höjdpunkt, så hoppas lite återuppleva den glädjen. Och jag har tröttnat på det här att jag av nån anledning har slutat med alla organiserade hobbys i vuxen ålder. Som att allt man tar sig för utöver ens jobb måste leda någonstans eller ha nån mening eller vara totalt krav- och planlöst som att dricka öl och läsa bloggar. Vilket fortfarande är great, men ni vet. Så nu återupptar jag min gamla hobby Arbis-konst. Är så pepp!!!!! Porträttet av mig är inte gjort av mig utan av min mor, som är lite konstnär på lediga stunder.
Att Nikko ska komma hem från Berlin. Vi har inte setts sen i maj nån gång och det känns, speciellt eftersom vi hängt med varandra varenda dag, alltså verkligen VARENDA dag, i typ två år. Folk har ju trott vi varit förlovade till och med (kanske eventuellt lite för att vi en period brukade fejka värsta dramatiska par-grälet på krogen för att göra folk obekväma (nej, jag har ingen förklaring på varför)) och när jag flyttade ihop med Pär och sedemera gifte mig med honom var vanligaste frågan "Hur tar Nikko det då?". Bra, kan jag berätta. Här är vi på Halloween för snart två år sen, när vi var utklädda till varann.
Alla böcker jag ska läsa! Hösten är ju bok-årstiden number one. För tillfället håller jag på med In transit av Hannele Mikaela Taivassalo som har ett väldigt eget trollskt språk. Återkommer om den när jag läst klart.
bild från @historieatarna på Instagram
All teve jag ska se! Först och främst tredje säsongen av mitt älsklingsprogram Historieätarna som SVT sänder från och med 14:e november. Sen borde ju På spåret återkomma i vinter. Sen ska jag äntligen börja se Stranger Things och Outlander på Netflix. Och så kommer ju säsong tre av Skam på NRK! Aaah, höst i tv-soffan <33333.
Att lära känna syskonbarnet Grim och följa med när han börjar skratta och börjar ha ansiktsuttryck och sånt. Sen så klart när jag ska lära honom läsa och skriva och så, men det lär ju knappast hända i höst. Fast vad vet jag, han verkar faktiskt vara oooovanligt begåvad. Här håller Pär i honom för första gången, något spänt.
Och till sist - vår stora bröllopsfest så klart! Just nu känner jag bara usch och fy och tråkigt när jag tänker på alla förberedelser, för jag blir så stressad av att det är så lite jag kan göra idag och ändå så mycket kvar att tänka på. Men själva festen blir nog rolig tror jag, om inget annat ser jag fram emot att ha alla bra människor vi har bjudit under ett och samma tak. <---- började skratta här eftersom jag tycker jag låter som Sten Frisk men ni vet vad jag menar...