Jag hörde på radion i veckan att en 96-årig nazist-tant som jobbat som sekreterare i ett av koncentrationslägren skulle ställas inför rätta. Hon var åttalad för medhjälp till 11 000 mord. Och kanske nåt annat, jag minns inte rubrikerna.
När rättegången skulle dra igång dök tanten inte upp. Hon hade tagit en taxi till tågstationen från vårdhemmet hon bodde på, men efter det försvann hon och inställde sig inte i domstolen. Hon flydde, heter det. Dom grep henne, inte länge efter, men hon hade ändå försökt. I över 70 år hade hon fått gå fri, hon kan inte ha många år kvar, ändå. Ändå flydde hon. Jag skulle vilja veta varför. Hur hon tänkte, hur hon ser på sin inblandning. Hur medveten hon är.
Det är som en äkta Hundraåringen som klev ut genom fönstret-historia, men med en fadd eftersmak.