En helt vanlig måndag

Hade tänkt göra ett foto i timmen-inlägg men det blev mest ett foto när jag kommer ihåg det. Men så här såg min måndag ut, as always sett genom min trogna mobilkamera.

Vaknar. Trots att jag vaknar sent, först efter nio, är jag dödstrött. det är en grej jag försökt sluta ha dåligt samvete för, att min dygnsrytm är mer av typen B. Jag är hellre upp längre och sover längre än vad som anses riktigt dygdigt.

Äter standardfrukosten till vardags - ostmackor och d-vitamin. Det är nu man ska börja ta dem för att ha nån nytta av dem sen i vinter - kom ihåg!

Kommer mig till slut i väg till jobbet. Det här är mitt skrivbord, på en bra dag heh. När jag fick två skärmar sa jag att visst, jag kan ha två skärmar, men jag kommer knappast få användning av dem båda. Nu använder jag så klart båda hela tiden. Det är väldigt praktiskt ska ni veta. Jag har också nyligen gått och blivit med arbetstelefon vilket känns helt galet vuxet och viktigt.

Sen jobbar jag ett par timmar. Här ser ni Robin, den ena av mina två kontorsgrannar. Den uppmärksamme märker också nu hur jag använder båda skärmarna - en för Facebook och en för nåt popupfönster, lol. Lovar att jag gör annat också.

Dags för lunch! Idag nudlar med både ägg och keso. Lite lyxigare så där. Två satsumas till efterrätt till och med!

Efter lunch jobbade jag lite till, sen gick jag ut på stan för ett par jobbrelaterade ärenden.

Hämta ut paket och köpa kontorsmaterial, t ex.

Sen drack jag en kaffe och jobbade ännu lite till. Favoritmuggen har fått flytta med till kontoret.

Vid fem gick jag hem. Då var det redan ganska mörkt och tyst i vår korridor. Här är affischer för två jätteroliga event jag tycker ni ska gå på. Mer om dem senare i ett annat inlägg.

Cyklade hem i kall, kall blåst. Så här såg jag ut förresten igår. Hörlurar - Urban Ears, tröja - Puma x Asos Curve, byxor - H&M, skor - Reebok, jacka - Lindex. Jag skrev mest det där för att få känna mig som en äkta bloggare, tror aldrig nån nånsin har frågat mig om var mina kläder kommer ifrån. Kändes lite kul måste jag säga.

Pär hade önskat sig plättar till mat så då blev det plättar till mat. Inser nu att det blev en väldigt grönsaksfattig dag igår, men tror ni mig om jag säger att vi faktiskt äter ganska mycket grönsaker i vanliga fall? Mvh vegetarianerna.

Efter maten spisade jag lite jazz. Nä nej, men jag satte på en skiva (James Blake den här gången) och gjorde lite sånt där småpyssel…

… vattna blommor…

… kolla på utsikten…

… och hänga med katterna. Ni ser ju Violas vilda entusiasm.

Sen satt jag mig ner och jobbade en stund. YES jag tänker på det som jobb när jag sätter mig och läser böcker inför bokmässan, för 1) det är ju faktiskt det 2) det påminner mig om vilken jävla dröm jag lever i och 3) det hjälper mig att faktiskt göra det och inte fastna i evighetsscrollande.

Viola höll mig sällskap. Det här är vår gemensamma favoritplats. Jag i vår läsfåtölj och Viola i famnen på mig i läsfåtöljen.

Sen skrev jag 1000 ord. Jag har bestämt att kapitel är ungefär tusen ord. Jag försöker skriva ett kapitel varje gång jag sätter mig ner. Jag försöker också inte skriva mer än så i gången. Man måste hushålla med ångan. Jag hade givetvis inte Ronald McDonald på skärmen, men det här är känsligt ännu. Man ska inte släppa in för mycket ljus i mörkrummet har jag hört. Tids nog. OM DET BLIR NÅT DET VET JAG INTE DET KANSKE INTE BLIR NÅT ALLS NI KANSKE ALDRIG MER FÅR LÄSA NÅT AV MIG MAN VET INTE JAG HAR INTE LOVAT NÅT!!!

Sen gjorde jag ansiktsmask (shoutout till alla halvblinda jävlar som måste använda glasögon även de femton minuter man sitter med ansiktmask)…

… och tog bort nagellack. Det är väl inte väldigt viktigt att berätta om, men det här nagellacksborttagningsmedlet som jag köpte på Boots när vi var i Bristol pga stort behov har visat sig vara jättebra?! Tror jag tog det billigaste bara för att jag behövde något, men det är drygt och effektivt och luktar inte ens illa? Tips för den som har vägarna förbi the UK. Annars köper jag alltid på Lidl, deras är billigast och lätt bäst, det lärde mig Ronja nån gång.

Sen var det inte så mycket mer med den dagen. Jag kröp till sängs med de här två och Pär (som nog deltagit i den senare delen av min dag, men som bara inte synts till här). Nöjesläste lite och somnade sen, säkert ganska mycket senare än många av er. Min dygnsrytm är som sagt inte så dygdig, men den duger.

En smoothie bowl och tankarna som föds ur den

Vaknade med en lätt slöja av huvudvärk igår pga AW i fredags. Det var ändå inte så mördarjobbigt att enda alternativet är att ligga kvar i sängen och få cokis & pizza intravenöst, utan mest bara som ett lite mysigt segt filter över tillvaron. 

Jag kommer aldrig säga att jag gillar att va bakis, men när det inte är sååå jobbigt eller när det mest jobbiga gått över så upplever jag ett slags lugn jag sällan har annars. Just det där sega, som att assocciationsbanorna får vila lite. T ex är det en av få gånger jag har tålamod att se film. Det här låter ju farligt nära alkoholist-logik så jag kanske ska påpeka att jag sist och slutligen dricker ganska sällan och ändå föredrar att vara icke-bakfull. 

Gårdagens seghet resulterade i att jag gjorde brakfrukost. Äggröra & smörstekt purjo, smoothie med jordgubbar och banan och stor mugg kaffe. Liksom designat för att möta alla mina bakosbehov. Åt allt tillsammans med nya numret av tidningen Sex. Vi beställde tidningen för en stund sen och fick den tidigare i veckan, men jag har inte haft ro/tid att sätta mig ner med den förr. Dessutom hade jag visualiserat den här stunden hela veckan för att stå ut - lördag förmiddag är det bästa jag vet. 

Känner mig alltid töntig när jag fotar mina frukostar eller min mat pga det är ju samtidens BÄSTA skämt: folk som fotar sitt liv istället för att leva sina liv. Alla gubbar ba: HÖHÖHÖHÖ. Som att man inte kan göra båda. Liksom fine, man behöver kanske inte fota varje macka man äter och det är väl hälsosamt att se upp från skärmen ibland. Men det här att man inte skulle kunna leva i nuet om man vill fota grejs man gör - pffffff bitch please. 

Instagram hjälper faktiskt mig att fokusera på nuet, om nuet nu är det ultimata att fokusera på - jag vet inte riktigt. Fokusera är inte min starka sida alls pga scatterbrain och att bokstavligen fokusera kameralinsen på nåt hjälper mig se det stora i det lilla osv. Jag har liksom svårt att komma ihåg att den här lördagsfrukosten har varit målbilden hela veckan om jag inte gör det till en actual bild. Det är nog lite därför jag bloggar också. Samtidsskadad? Säkert. Är jag ok med det? Ja va fan. Det är jag. 

Jag tycker det är skönt att få ett utanförperspektiv på skit ibland. Även om det är nåt så fånigt som en smoothiebowl. Det hjälper som sagt mig att fatta vad som händer. Klart det är en jakt på likes också, det är jag den första att erkänna. Och det är inte alltid så avslappnat, det håller jag med om.

Men det är liksom nåt annat också. Ett utryck, en dagbok, ett hjälpmedel. Sen får gubbarna höhöhö:a så mycket de orkar.