åbo

Vecka 42

Hej i realtid! Jag har just ätit en smörgås och druckit en halv Fanta. Jag sitter på tåget ner mot- Well, jag ska till Åbo, men jag åker enligt VRs logik via Böle. Vi är snart i Böle. Jag kände det redan imorse att det här inte kommer va en bra dag att åka tåg på. Jag har mensvärk så jag mår illa och när jag stod på perrongen i Bennäs och väntade ville jag nästa gråta. Jag tycker inte om att åka hemifrån ensam och är alltid lite skör i såna stunder och så stod jag där och det regnade och jag kände hur allt från knäna till armhålorna värkte på det där outgrundliga sättet som bara mensvärk kan.

Dessutom var pintjockt med folk på perrongen och hälften av folket var höstlovsglada barn och jag kände bara neeeeeeej. Orkar inte.

Men ibland är det som att nån eller nåt bara “det är lugnt, det här fixar jag” och jag hade plats på en lugn övervåning där det bara sitter en massa sura ensamma tonåringar som inte tittar nån i ögonen och har huvan upp och gubbar som sitter och ogenerat granskar alla. Det är väl inte idealiskt det heller men folk är iaf tysta och det är det enda jag bryr mig om just nu. Jag har dessutom haft ynnesten att slippa bänkgranne under hela resan, så jag har brett ut mig som en mätt katt och till och med jobbat lite.

Och nu efter tre avsnitt favoritpoddar, rätt mycket jobb gjort, en smörgås, en Fanta (som jag bara dricker när jag är sjuk/mår illa) och en värktablett har nästan allt jobbigt gett med sig och jag börjar nästan se fram emot målet med den här resan.

Jag ska alltså till Åbo, dit höstlovet inte kommit ännu och göra ett par skolbesök plus delta i ett författarsamtal. Här är affischen för det hela:

Skärmavbild 2019-10-14 kl. 13.58.11.png

Jag ska alltså prata med Sami Said och det ser jag sjukt mycket fram emot, har gillat hans böcker sen debuten Väldigt sällan fin. Kom gärna förbi och säg hej! Jag är nästan aldrig Åbo eftersom det är den stad i Finland där jag mått som sämst i hela mitt liv och hela kroppen minns den ångesten när jag är där. Men jag är fast besluten att försöka få nån slags ny relation till stan, och det här är väl ett bra steg. Det är ju inte Åbos fel att jag mådde piss där.

På onsadg åker jag hem igen och efter det ska jag jobba och sen är det helg och den har jag också ledig! Två lediga helger efter varandra, gött! Pär åker bort så jag har tänkt möblera om lite. Jag har fått en fix idé om att tv:n ska in i biblioteket. Vet ärligt talat inte hur det ska gå, men det får vi se i helgen kanske då? Wish me luck.

Nu är vi snart framme i Böle och jag märker att jag inte direkt mår bättre av att se på en skärm - så otroligt märkligt, har knappt några anlag för åksjuka annars, men hormoner alltså. Starka grejer.