Ikväll hade jag och Pär det stora nöjet att ha vår kompis Johan över på middag. Vi bjöd på nästan vegansk middag. Majs- och kikärtsbiffar med koriander och potatissallad med dillpesto. Eftersom jag rev ner 75 gram Västerbottenost i peston blev salladen bara nästan vegansk, men nästan vegansk är ändå ganska bra för det här hushållet som annars är ganska generösa med ost, grädde och smör. Hur som helst, till efterrätt gjorde jag vegansk chokladpudding. Tänkte bjuda på receptet eftersom det blev ganska bra och det är så enkelt att t o m jag som annars inte är nån dessertmästare klarar av.
Till sex ganska stora portioner behöver du:
8 dl hasselnötsmjölk
6 msk maizenamjöl
6 msk kakao
2 dl strösocker
1 msk vaniljsocker
Sen är det bara att blanda allt i en kastrull och koka upp på låg värme och under ständig omrörning. Just det här med att röra om nästan hela tiden är viktigt, eftersom det bränner fast snabbare än du hinner säga "störta regeringen".
När det börjar tjockna (och det märker du) häller du upp skiten i lämpliga portionsformar. Jag valde mina favoritloppisglas på fot för en lite mer glammig feelis. Sen kommer den jobbiga delen: puddingen måste stå i åtminstone tre timmar, gärna längre, i kylskåp.
Vid serveringen kan du garnera med lite vad du vill, färska bär t ex. Jag valde krossade hasselnötter eftersom jag hade en tanke om att det skulle smaka lite Nutella i o m hasselnötsmjölken. Det gjorde det inte, men det var gott ändå.
Man kan ju så klart välja andra sorters mjölkar till puddingen. Jag har tidigare gjort på komjölk (mycket gott) och havremjölk (lite mindre gott). Jag tycker gelatin är otroligt äckligt att använda så sen jag hittade det här receptet har chokladpudding blivit en av våra standardefterrätter här i hemmet.
Eftersom Pär inte dricker hasselnötsmjölk hade jag även gjort good old kokosbollar till efterrätt, men spetsat dem med lite whiskey. Måste ju självklart provsmaka dem också till kaffet.
Har inte gjort eller ätit kokosbollar på ganska många år, blev liksom lite trött på dem efter lågstadiet när kokosbollar var det enda jag och Emmi bakade ever. Men de är faktiskt inte så dumma till en kopp kaffe. Jag sniffar mig till en revival för kokosbollen. Eftersom Pär åt cirka femton stycken av dem också gissar jag att det blir favorit i repris ganska snart.
Till sist en hälsning från den felina delen av hushållet:
Jag heter larsmoellen på snapchat, men jag är inte speciellt aktiv. Använder det mest för att skicka bilder av mig själv när jag sitter på toa åt Nikko :) :) :)