Min helg, yet again

jaginsta2

Fredag var skitlugn, gjorde inte ett dyft annat än att äta lite choklad och somna klockan nio på kvällen. Jag hade lite feber och mådde väl sådär. På lördag vaknade jag tidigt och friskare, så på eftermiddagen gick jag och Ronja på bio, Lego - The movie. Den var rolig och välgjord på det där sättet som animerande filmer är roliga och välgjorda. På kvällen hade vi avskedsfest åt Sawandi som flyttat till Hesa. Festen var rolig, men det var inte roligt att säga hejdå, hatar att säga hejdå (även om det bara är för en flytt) och speciellt till en BFF som en blivit van att ha här nästan varje dag.

jaginsta1

Igår visade jag gamla foton åt Ragnar. Han instagrammade "the graduates of Dating School", förstås. Att den här hemska studentbilden av mig skulle hitta sin väg till internet trodde jag nog inte år 2006, när jag låg på golvet i en svejtto fotostudio och log ansträngt. Pluspoäng för den stilrena rosen. Utöver det åt vi middag på Mango House och drack kaffe hos grannen i flera timmar, berättade spökhistorier och vildabjörnhistorier. Det var en fin söndag.

Annars bestod helgen mest av att spetsa öronen varje gång Ukraina nämndes på radion (har allt som oftast på Vega i köket när jag stökar på där hemma) och tänka ut planer in case of världskrig. Konserver och kattvakt är väl vad jag kommit fram till hitills. Så jävla läskigt, Putin måste vara den människa i världen jag helst skulle skjuta. Är det inte konstigt också att alla såna där grymma diktatorer har så säregna utseendet? Hitler, Stalin, Mao... Och Putin. Han ser ut som om en skulle ha tagit en orch från LotR och strukit den med strykjärn. En undrar ju - ser man ut som en påse bajs för att man blir en elak statsledare eller blir man en elak statsledare för att man ser ut som en påse bajs?

Så har jag också funderat på hämnd som drivkraft när en skriver en roman? Hur hälsosamt är det? Det känns ju att en skulle ha den perfekta chansen nu att hämnas på alla, men hämnd överlag är väl inte så jätterekommenderat. Men ibland kan jag faktiskt inte annat än småle (ungefär som jag föreställer mig Putin gör när han beordrar något elakt. Typ såhär! ) när jag märker från vem jag tagit ett oattraktivt drag hos en biperson i min text från. Ett stilla mohahahaha som ekar mellan väggarna i min lägenhet.

Har sovit jättekort natt i natt, så förlåt mig min fruktansvärda humor.