I fredags hade vi bandkväll med fantastisk feelis på jobbet och sen drack jag en Ginger Ale (har ju nyktert år 2014, mer om det sen kanske) på Netti med bla annat brorsan och Terjärvs finest, Fatma. Det var iskallt.
I lördags kom Mia-Irene till mitt på en tekopp och skvaller. Hon tyckte inte om att bi fotad, men vad gör det. Vi bestämde oss för att starta en ny cool crowd, eftersom vi båda två aldrig orkar gå på fest och sånt.
Sen kom syrran på besök och vi lagade mat. Och åt den.
Och drack kaffe och lackade naglarna. Jag tyckte mina naglar matchade kaffekoppen på ett utsökt sätt.
Drussu kom också förbi och vi pratade gamla minnen i flera timmar.
Och skrattade så tårarna rann. Trodde precis i det här ögonblicket bilden är tagen att syrran skulle svimma av allt skratt.
Kantele was not pleased.
Men när vi lugnade ner oss igen gjorde hon det också. Och rörde sig inte före sen söndag kväll typ.
Igår tyckte jag mina naglar behövde lite glitter. Och så höll jag i en vitlök.
Vitlöken fick dock ge vika när Viola bestämde sig för att hon skulle vara i centrum och resolut lade sig att vila mitt på köksbordet. Framför Beverly Hills-avsnittet, förstås. Är in i en 90120-period nu igen och alltså, Dylan McKay, mmm.
På kvällen var vi till pappas och jag tänkte först jag skulle inviga min mellandagsrea-hatt. Men jag kände mig som Pettson, så jag sket i den. Vet inte hur jag ska vänja mig vid att ha hatt, tycker det är så stylish men känner mig alltid så fruktansvärt självmedveten i hatt. Eller som Pettson då.
Det var hur som helst en bra helg, fram till att det hemska hände.
Mitt favoritjulpynt (som visserligen stått fram året om), semestergorillan, ramlade i golvet och gick i kras. Allting kan gå itu, men mitt julpynt kan tydligen gå i tusen bitar. Sorgen är oerhörd. Vem/vad ska nu muntra upp mig från hedersplatsen bokhyllan? :(((((