I vårvintras var jag med i ett fotoprojekt som heter Laidasta laitaan. Ni ba, du? Fota? Nej tack! Och ni har rätt, jag är ingen fotograf (se bilder nedan).
Det är vad jag tänker på som "Nikkos klass", men som egentligen heter sista års studeranden på Yrkeshögskolan Novias fotolinje som fotograferat Finlands yttre gränser, alltså de rent geografiska. Det här projektet skulle utmynna till en bok och i den boken ville de ha dikter och det är HÄR jag nästlat mig in som en liten snok. Jag var inte heller modell, vilket jag förstååår skulle va er första gissning. Det är ju Finland 100 år i år om nu nån utomjording skulle ha missat det, så boken är en lite lågmäld hyllning till naturen i Finland om inte annat. Visst är boken fin?! OBS jag har råkat spilla lite kaffe på mitt ex.
Boken är logiskt nog indelad i öst, väst, syd och norr och till varje väderstreck har jag skrivit två dikter på svenska och min kompis Jonne har skrivit två på finska. Vi har försökt samarbeta så att dikterna beror lite samma teman och så valde vi en Kalevalameter-liknande form på dikterna, så att de skulle känns enhetliga. Plus att Kalevala Finland blablabla you get it. Det här är en av dikterna till öster.
I ärlighetens namn förstår jag inte så mycket av Jonnes dikter pga min finska existerar knappt, men de seeeer fina ut. Plus att jag har så pass mycket förtroende för Jonne att jag litar på att innehållet är lika fint. Han är en av de smartaste och mest empatiska människor jag känner, två egenskaper som är bra vid poesiskrivning.
Asfina foton är det ju förstås boken igenom. Sådär så man blir sugen på att åka dit, men ändå inte turistbroschyriska. Dessutom är vyerna boken igenom nästan grafiska eller vad fan jag ska säga. Skitskönt för ögonen att titta på.
En till dikt signerad den store poeten ES, den här är till syd-kapitlet.
Egentligen är det Nikkos fel med kaffefläcken för han knuffade till mig när jag satt med kaffe + bok.
Grejen är den att imorgon, fredag så är det vernissage för utställningen som hör till boken på Tobaksmagasinet här i Jtown. Jag kommer va där! Jonne kommer va där! Fotograferna kommer va där! Jag har aldrig varit delaktig i en vernissage förr, så det känns ju lite kul. Utställningen (där några av sikterna figurerar också!) kommer att hänga där i princip hela maj. Inte för att blow my own horn eller nåt, men jag är ganska nöjd med min insats och skulle gärna se att ni alla i hela världen ser den här utställningen. Jag vet att poesi på en fredagkväll kanske känns lite *snark* men ni kan ju trösta er med att det oftast brukar finnas snacks på vernissager. TACK Å HEJ!!!
Ja, öh, klockan sex börjar det.