Då känner jag mig kärleksfull: när jag lagar mat och får ge mat åt folk jag tycker om. Förstår helt och fullt pa tu ta na kako-generationen. Blir också lite lätt blödig kring vänskap när jag blir full. Vill gärna bedyra hur mycket jag tycker om mina vänner då, vilket jag så klart gör som nykter också men sällan känner behov att ge uttryck för på samma sätt. Blir också rörd av när folk kommer samman kring något och använder sin kollektiva kraft för att få till en förändring till det bättre. En knuten näve i skyn kan det att stockas i halsen på mig.
Tre saker jag älskar: det enklaste svaret hade ju varit Pär, familjen och vänner. Men annars tycker jag om djur, popkultur och havsbad. Och böcker och mat! Amen.
Det bästa med kärleken är: att det är en bra drivkraft, att man blir stark och svag på samma gång av det. Och så är det kul!
Det dåliga med kärleken är: att den förpackas och säljs som nåt mycket mindre än vad den är. Att romantisk kärlek värdesätts som nåt mycket högre än annan slags kärlek och att vi dessutom lär oss att romantisk kärlek hjälper mot allt vilket den - newsflash - inte gör.
Just nu är jag kär i: Pär så klart, men också en ung Leo Dicaprio. Och Frank i Looking!
Min bästa kärlekslåt: Nothing compares 2 u och We found Love är två av världens bästa låtar och handlar båda om kärlek, så dom då.
Så här känns det att vara kär: som att falla inåt och neråt, som kolsyra i aortan, som ice power-gel, som lampor och ljus i fönstren när du är ute och går en kall kväll. Och som att sen komma hem.
En person jag vill skicka kärlek åt: papp diin! Lololololololol. Nej, jag vill alltid skicka kärlek till alla underdogs. Alla som kämpar, alla nävar i skyn. Snyft.