Helgen har, av uppenbara orsaker, varit ganska lugn. I fredags gick jag i kyrkan (!!!) och lyssnade på/sjöng med i De vackraste julsångerna. Jag är inte så kyrklig annars pga saknar gudstro och religion men är svag för a) psalmer och samsång b) kyrklig inredning (lutherska är rätt tråkig men ok) och c) gemenskap och välgörenhet. Grät när alla sjöng Giv mig ej glans. Är så jävla blödig.
Sen tittade jag och katterna på På spåret och Skavlan.
I lördags förmiddags var jag på gym (!!!) vilket är nästan mer sensationellt än att jag var i kyrkan. Det var ganska najs och gjorde mig mer hungrig för kvällens höjdpunkt - julmiddag i Larsmo. Jag kommer ju fira jul i Sverige i år och Julia fyller idag och Lina fyllde förra veckan (grattis!!!) så vi hade många orsaker att samlas och äta. Och vi åt. Vill inte se morotslåda på... Typ en vecka, hehe.
Sen spelade vi pidro i cirka fem timmar. Jag har nyligen lärt mig detta fantastiska spel och jag kommer inte ihåg vad jag gjorde före detta.
Och så har jag julpyntat. Eller, jag har plockat fram denna tomte, en röd ljusslinga i fönstret och en amerikansk julgransprydnad i form av en glittrig snögubbe som Cari skickat åt mig. Tror det får räcka för i år. Men jag gillar när folk har ljus i fönstren av olika slag. Det är trösterikt och hoppfullt på nåt sätt. Älskar att vara ute och gå och känna minusgrader i kinderna och se ljus i fönstren. Det gjorde jag nyss faktiskt. Fast jag lyssnade på P3 dokumentär om Fallet Thomas Quick, så riktigt behaglig stämning kom jag inte riktigt i.
Före det hjälpte jag Ellu flytta. Men det orkar jag inte skriva om desto mer för let's face it - det är en sån grej man gör för att man älskar sina vänner, inte för att det är kul. För det är det inte.