vill bara förtydliga en sak. Jag tar inte illa upp om du säger ordet fet eller tjock framför mig. Du behöver inte ängsligt snegla mot mitt håll. Det är okej, jag är fullt medveten om att jag är tjock. Eller fet. Det är när du börjar snegla ängsligt och framför allt när du ursäktar ditt ordval eller försöker släta över som jag blir... Tja, jag skulle inte sträcka mig så långt så jag skulle säga ledsen, men lite trött kanske, för det är då du avslöjar vad du lägger för värde i ordet. Som att du just råkade kalla nån nåt fult. För det är inte fult att vara tjock. Det är lika fult som att vara smal. Tycker du att jag och andra tjocka är fula, ja då måste du ju få tycka det. Men jag vill att du ska fundera på varför du tycker det. Och när vi ändå är in på ämnet; sluta säga "nämen, du är ju inte tjock" om jag kallar mig själv det. För det är liksom lite samma grej, då sätter du lika med-tecken mellan tjock och ful. Kallar jag mig ful får du gärna protestera, men låt mig vara tjock.
Tack och hej.