Jag bloggar för att: jag "alltid" gjort det. Tycker det är en bra form av övningsskrivande och det passar mig. Dessutom tycker jag om att ha ett forum att uttrycka alla mina tankar och åsikter, hur ogenomtänkta de än må va ibland.
Jag läser andra bloggar för att: nu under hösten, när jaktsäsongerna kommer i gång ringer det nästan oavbrutet i pappas telefon när man är där. Varje samtal går enligt samma manus; han går igenom var han suttit den dan, om han sett nåt, vad andra sett och sist och slutligen om de skjutit nåt och vad det var och hur det gick till. Jag vet inte hur många såna här samtal som sker varje söndag under höstterminen. Jag antar att det är med mitt bloggläsande som det är med pappas jaktsamtal.
Den första blogg jag läser på dagen: tja, det beror väl på lite vilken som kommer i vägen först.
Den här typen av blogg saknas: jag skulle tycka det var kul med en finlandssvensk Kissie (the early years). Nån som verkligen vågade va vulgär och kul och inte hade ängsligt God Smak. Jag tycker folk (inklusive mig själv) tar sig själv på så jääävla stort allvar hela tiden. Allt är så redigerat och professionellt och diplomatiskt och smakfullt. Det är ju trevligt så klart, men ibland önskar jag att det fanns nåt som skavde eller brände till lite.
Det här skrivs det för mycket av i bloggar: "för mycket" är väl bara en smaksak, men min smak säger mig att inlägg som clickbaitigt presenteras som nåt väldigt personligt och frispråkigt och sen bara är mikrad skåpmat borde förbjudas. Det är bara så fjantigt. Sen tycker faktiskt inte jag att alla samhällsdebatter eller alla tragedier som händer tjänar nåt på att alla måste uttrycka sin åsikt, speciellt inte när det igen ofta handlar om att mikra skåpmat. Kan du inte säga nåt som skulle vara lite eget eller nytt eller tillför nån slags krydda till potatismoset så tycker jag du lika gärna kan låta bli. För det är väl inte så att du mest bara känner ett behov av att bevisa vilken god människa du är? Du samlar väl inte guldstjärnor på betyget genom ställningstaganden? Nej, jag tänkte väl det. Jag vill absolut inte införa nån slags censur och jag tycker folk ska debattera, men att kämpa mot nåt slags gemensamt mål, t ex ett störtat patriarkat eller en postkapitalistisk tid handlar inte bara om att alltid ropa högst, det handlar också om att med en nick (t ex en länk till en bra debattartikel som uttrycker det du tycker) tyst ställa sig bakom.
Blogg eller vlogg: blogg, jag har inte riktigt kommit in i vlogg-världen ännu. Men ni verkar gilla mina små vloggningar ibland, så kanske det blir mer sånt framöver, who knows?
Atmosfären i den finlandssvenska bloggvärlden är just nu: småtrevlig men kanske lite falskt klingande ibland.
Det här tycker jag om sponsrat innehåll: det är som reklam är mest; när det är bra är det inspirerande, konsumentupplysande och ärligt och stör mig inte alls. När det är dåligt är det Merci-choklad och Cillit Bang och det är väl ingen som gillar.
Mitt mål med min blogg är: har inga såna mål. Fortsätta så länge det ger mig nåt.
En bloggare jag vill byta liv med för en dag: får väl säga Catzo, så vi får pröva på varandras katter lite. Annars tycker jag mest verkar obehagligt att byta liv med nån för en dag. Liksom vadå, ska jag hångla med Catzos fru, läsa Catzos dagbok och peta i Catzos näsa för att sen ba åka tillbaka till mitt eget liv? Blir ju bara jättekonstig stämning. Behöver mer info om detaljer kring livsverket före jag går med på nåt alls.