Jag har varit besatt av många olika saker genom åren. Alltså så där på gränsen till ohälsosamt besatt. Min allra största besattheter i kronologisk ordning lyder: Vasaskeppet, Hanson, Spice Girls, Titanic, Leonardo Dicaprio (de två hänger ihop lite heh), Håkan Hellström, Nirvana och Lady Di. Ganska mycket snygga ansikten och ganska mycket tragedi och död. Inte bara ett men två skeppsbrott...?
En av de absolut största, om inte DEN största besattheten jag lidit av var den med Kurt Cobain och Nirvana. Jag har lyssnat på Nirvana sen jag egentligen börajde lyssna på musik. Första gången jag hörde en Nirvana-låt var nittiotalsaktigt nog när nån dude på Sikta mot Stjärnorna (fredagsunderhållning på TV4 med Lasse Holm, det gick ut på att folk imiterade artister) sjöng About a Girl.
[embed width=459 height=344 class=left thumbnail=https://i.ytimg.com/vi/AhcttcXcRYY/hqdefault.jpg?r=48454]http://www.youtube.com/watch?v=AhcttcXcRYY[/embed]
Jag var väl typ åtta och blev blixtförälskad i Kurt Cobain. En svensk halvdan kopia av Kurt Cobain, men ändå. Sen fick jag min första egna cd-spelare och min första egna cd - den enda Nirvana-skivan som fanns att få tag på i stan just då; From the Muddy Banks of Wishkah, en liveskiva. Den sommaren låg jag på magen på gräsmattan vid mommos och försökte översätta bookleten med hjälp av ett gammalt engelskt skollexikon. Minns att jag slog upp ordet "a" upprepade gånger.
Den riktiga besattheten började dock först i gymnasiet. Jag hade en Kurt-flagga (en sån man köper på marknader) ovanför sängen tonåren igenom och lånade om hans utgivna dagböcker gång på gång från bibban i kanske ett halvår i sträck. När det 2004 var tio år sen Kurt sköt sig gavs det ut en massa specialtidningar och shit och jag köpte allt jag hade råd med. Läste alla artiklar om honom, lyssnade på alla band och artister han tipsade om i dagböckerna, spelade sönder skivorna. Speciellt Unplugged-skivan lyssande jag på natt efter natt. Tyckte mig förstå precis hans livs- och dödsångest han måste ha haft under den konserten, några veckor före han dog.
[embed width=480 height=270 class=left thumbnail=https://i.ytimg.com/vi/mcXYz0gtJeM/hqdefault.jpg?r=15524]http://www.youtube.com/watch?v=mcXYz0gtJeM[/embed]
Min besatthet av Håkan Hellström var kanske på sätt och vis större, men min grej med Kurt fick nästan ohälsosamma tendenser. Jag skrev brev åt honom i min egen dagbok, tränade om min egen handstil så att den liknade hans och blev till slut helt bombsäker på att han fortfarande levde. Lite galet, men det var väl nån sorts sätt att kanalisera min egen ångest jag led av då.
Idag lyssnar jag på ganska lite gitarrbaserad musik och jag skriver inte längre brev åt Kurt och jag har gått tillbaka till mina egna naturliga a:n när jag skriver. Jag kan till och med tycka att många manliga musikgenier är överskattade. Men grejen är ju att Nirvana och Kurt liksom håller idag. Bara hans val av brudar säger ju en hel del: Courtney Love och Tobi Vail från Bikini Kill. Man blir inte ihop med nån i Bikini Kill om man inte är en bra typ. Jag gillar typ allt han står för. Förutom heroin då kanske. Han sa ju också en massa bra feministisk och antirasistisk skit. Kanske inget en kvinna inte sagt före honom, men att som frontfigur i en annars ganska äcklig rockbusiness, speciellt på tidiga nittiotalet så är det ganska edgy.
[embed width=459 height=344 class=left thumbnail=https://i.ytimg.com/vi/cH_rfGBwamc/hqdefault.jpg?r=98666]http://www.youtube.com/watch?v=cH_rfGBwamc[/embed]
Idag skulle Kurttan fyllt femtio år. Han dog när han var 27, två år yngre än vad jag är nu. Han är för evigt yngre än mig nu. Alla klipp och alla filmer som finns på honom visar en dude yngre än mig. Så jäkla märkligt, för Kurt är ju vuxen och det är ju inte jag. Men alltså - han håller än idag. Och trots att den här låten borde vara världens mest sönderspelade är den lika jävla bra varje gång.
[embed width=459 height=344 class=left thumbnail=https://i.ytimg.com/vi/hTWKbfoikeg/hqdefault.jpg?r=8290]http://www.youtube.com/watch?v=hTWKbfoikeg[/embed]
Grattis på födelsedagen, ditt geni! Du håller än.