Allt är ju inte kattskit, även om det är en märklig vår och försommar.
Vår nya lampskärm från Julia Lillqvist. Så otroligt fin och den här bilden gör den inte rättvisa pga är en usel fotograf.
Blommor från fammos trädgård i en loppad vas.
Rosévin och cheeseburgare i lördags. Ja, ibland äter jag kött när jag känner för det. Men aldrig hemma. Vet inte ens varför jag känner ett behov av att förklara mig.
Vi har varit ut och kör en del senaste veckorna, jag blir så rastlös den här tiden på året. En söndagkväll åkte vi till Monäs och sökte efter en jungfrudans i skogen. Det var fin skog.
Den här vyn. Vi har sovit middagslurar titt som tätt. Eller smygfotat middagslurar. Det är något djupt mysigt med att slänga sig en stund efter maten tillsammans. Lyssna på sommaren utanför det öppna fönstret.
Det här fotot på min moffa och faffa, när de (tillsammans med fammo & mommo så klart) var på husvagnssemester 1990. Nu finns bara fammo kvar. Men har svårt att tro att de andra inte finns med på nåt sätt. Håller koll liksom. Ibland drömmer jag om nån av dem, oftast mommo. Hon står och vinkar på avstånd. Jag når aldrig fram till henne, men hon ser glad ut.
Efter att ha strykt som en katt runt hemsidan sen förra sommaren, slog jag till slut till på Docksta-tofflor. Åsikterna om mina skor går verkligen isär, vissa förstår inte alls och några fattar precis. Jag kan bara säga att jag blir glad varje gång jag ser dem och de är de bekvämaste sommarskorna jag nånsin haft. Gick flera kilometer i dem redan första dan jag hade dom och fick knappt en blåsa. Tänker ha dem många, många år till.
Läste Axel Åhmans novellsamling Klein förra veckan. Väldigt kul och ömt omvartannat, precis som förväntat. Rekommenderar! Noveller är verkligen perfekt format ibland.