Hohejoj, idodagog soskoka jojagog bobarora soskokrorivova popå rorövovarorsospoproråkoketot!
Neeej, skämta ba. Jag är på busigt humör idag.
Skämta ba IGEN skulle aldrig få för mig något så fånigt som att kalla mig själv för busig. Inget utom barn ska nånsin vara busigt. Säger din frisör att hen ska klippa en “busig frisyr” åt dig nån gång - spring därifrån.
The Royal Tenenbaums-huset. Borde jag skriva ett inlägg om viktiga filmer i min ungdom? RT skulle komma högt upp på listan.
Idag är det måndag och jag är ärligt talat på ett konstigt humör. SOM NI KANSKE MÄRKT. Jag tror det är för att min deadline för romanen närmar sig. Det är nån slags nervositet som tar sig uttryck. Det är kanske så här det är att till slut bli galen. Krackelera under pressen, gå i barndom eller nåt, jag vet inte.
Den här veckan brer ut sig i all sin härliga normalitet. Runebergsveckan var KUL, men nu är jag redo för en lugn och vanlig vecka. Jag ska gå på möten, pracka på med ordkonsten, träffa Måndagsklubben och hänga med min brorson. Ska hämta honom från dagis och hänga med honom för första gången på evigheter idag och jag ser så fram emot det! Jag har sparat en fruktlåda som jag har tänkt vi ska pyssla antagligen en kattsäng eller en TV av *bra kreativ faster*
På onsdag ska jag gå på föreläsning med Grön i Åbo-Julia och på torsdag, alla hjärtans dag, har jag bokat in en dejt med tandläkaren pga det ilar hål-likt i en tand varje gång jag äter nåt sött/varmt/kallt. I ett par veckor har jag tuggat all mat på höger sida av munnen och jag börjar känna mig lite fånig.
Nu ska jag skriva lite roman!