Fick en kommentar av Daniela på mitt inlägg om den perfekta helgen som jag tyckte var lite kul:
Men vaaaa, e du PRYD? :D :D :D De sku jag aldrig ha trott! :D :D
Tänkte jag kan lika gärna bygga ett inlägg kring den här frågan *kokar soppa på en spik*.
Först och främst ska det klargöras att det inte krävs mycket för att vara Den Pryda i min umgängeskrets. Skulle jag vara Carrie Bradshaw skulle mina bästisar vara Samantha, Samantha och den där Texasbruden som Samantha tycker är för vulgär.
Jag är ganska, eller vill vara i alla fall, avslappnad kring min egen kropp och andras. Jag tycker det är viktigt att ha ett odramatiskt men ändå respektfullt förhållande till kroppen och allt den kan göra. Behandla kroppen som en kompis helt enkelt. En bra kompis kan man skratta åt, irritera sig på och beundra på en och samma dag och så är det ju med ens köttsliga lekamen också - i bästa fall.
En stor del (för många, inte alla, obs) av ens kropp är ju sexualiteten och allt vad den för med sig. Många grejer är onödigt tabubelagda och det är fint att kunna prata med vänner om sex och speciellt kanske om definierar sig som nåt annat än straight, cis och man. Det är viktigt att kunna utbyta erfarenheter med nån annan än en liksom själlös porr-regissör, som annars ofta blir go to-referens när man undrar över nåt. Jag är liksom för sexprat.
Likaså är jag för att ha sex. Om man själv och ens partner(s) vill. Jag skulle aldrig drömma om att snörpa på mun åt nån som ligger runt, eller inte ligger runt. Vem du bjuder in till ditt sexliv och vilka roller och scener ni spelar där - det är inte min sak. Så länge alla mår bra så kunde jag inte bry mig mindre.
Och det är just det. Jag bryr mig inte speciellt mycket, tycker inte det är speciellt intressant. Och jag tycker inte nån behöver bry sig heller vad jag gör eller inte gör. Jag tycker det är mycket roligare när man håller saker för sig själv. Hur ska man annars överraska?
Jaga Vatten handlar en del om sex. Det var inte planerat så, men det blev så. Det kanske låter märkligt att jag skrivit en bok som till stor del handlar om sex när jag just sagt att jag inte tycker det är så intressant, men vem jag är och vad jag skriver är inte samma sak. Att skriva är många gånger ett slags frikort, ett rum att vara nån annan, ett sätt att prova på en annan personlighet. När jag skriver lever jag ut andra liv, liv jag kanske inte nödvändigtvis längtar efter, men liv jag är lite nyfiken på. I Jaga Vatten får jag var Rakel och Hanna. Dom är inte speciellt pryda alls.
För kanske är jag lite pryd ändå.
Jag tycker ju inte om att säga ”knulla”. Jag är alltid den som rodnar om nån är naken på scen. Jag är också den som skruvar på sig till sexscener på tv. Kanske är jag inte alls Carrie, eller Miranda som jag alltid trott.
Kanske är jag... Charlotte.
WokeCharlotte av bästa @everyoutfitonsatc