Okej före jag bloggar mera djupgående om nåt alls så vill jag att du tar tre och en halv minut av ditt liv och lyssnar på det här:
Quynh är en av mina närmaste vänner (så var det sagt, måste ju skryta) men vi har en sån hjärtligt ohjärtlig relation så om jag inte tyckte det här var _svinbra_ skulle jag inte skriva om det här. Men nu tycker jag att det är det. _Svinbra_.
Tyvärr är Q så nojig/perfektionist/töntig att han typ aldrig vill släppa ifrån sig nåt, men kanske om vi riktigt visar vår love and appreciation så får han tummen ur och släpper fler låtar i år, så jag har nåt mer att lyssna på. Eller så vill jag bara att han ska bli glad för att jag bryr mig om honom, jag vet inte. Hur som helst så är det en bra låt.
OCH OCH OCH!!! Det som jag nästan tänkte glömma var: jag har bidragit till ett rim i den här låten, jag är nästan co-writer kan man säga. Frasen ”vit som Elisabeth Rehn” är mitt bidrag. Jojo sini, man har ju många strängar på lyran *drar upp snårn*
Nu ska jag måla en pall. So long kalsong.