Jag ställer mig lite tveksam till julens mest omhuldade bakverk och äter pepparkakor mest som ett lite sött stöd till nån riktigt kraftig ost. Trots det och trots snart 30 års erfarenhet drabbas jag varje år av suget efter julmys. Alltså bestämmer jag mig för att baka pepparkakor. Och dekorera dem.
I år bjöd jag hit syrran på pepparkakebak och julmusik. Jag köpte deg (vem har tid med annat?) och glasyr på tub (vem har seriöst tid med annat?) och så satte vi igång. Först gick det bra, pepparkakorna såg hemtrevligt mjöliga ut där de låg på plåten, jag brände inte nån plåt alls och jag såg till att värma tubarna med glasyr i varmt vatten lite på förhand för att göra allt smidigare. Pepparkakorna är färdigt gräddade, jag sätter mig ner och börjar. Och här är resultatet:
Visst får ni julstämning! Låt oss ta en närmare titt på mästerverken.
Abstrakt konst.
Så där gulligt prickig.
Den något brända Adidas-vänstern.
Sakligt.
Och så min personliga favorit; demonkatten.
Det här var alltså vad resultatet blev, medan målbilden var något mer åt det här hållet:
Jag förstår inte hur jag, vars bästa ämne i skolan trots allt var bild, aldrig lyckas få en pepparkaka att se normal ut, utan allt ser ut som nån blind förskoleklass från ett Waldorfdagis har gjort.
Jag ger officiellt upp nu. Nästa år blir det en pepparkakslös jul här hos oss. ALDRIG MER!!!!