Jag hade bråttom till Vasa igår. Orsaken var Vlaicu, som skulle komma flygande tillbaka från sitt jullov i Moldavien. Jag, Ellu & Nikko startade redan halv fem då för att hinna med en kaffe hos syrrans före Vlaicus flyg skulle landa 20:30. Jag skriver alltås skulle landa, eftersom det förbannade flyget fick vända om till Stockholm och stackars Vlaicu fick vänta fyra timmar extra på arlanda och stackars jag & co fick vänta fyra timmar extra i Vasa. Tack och lov fick återvända till syrrans och tillbringa väntetiden där, men vi var alltså inte hemma före tre-tiden i natt. Till saken hör att jag började sju på jobbet i morse. Så länge ni räknar ut hur många timmar sömn jag fick i natt kan ni titta på den här fina bilden av Ellu, mig och Vlaicu som Nikko tog när vi stannade på rökpaus in the middle of nowhere (Lapuanjoki).
Jag vet in tänker, vem är den coola geen i mitten. Det är alltså inte Riff Raffs Europa-manager, utan det är jag. OBS fuskpälsen. Väskan är en traditionell moldavisk väska jag fick av Vlaicu. Tanken på den lindrar tröttheten lite. De extralånga mentholciggen jag också fick lindrar mer.
PS Förresten ringde min mor igår kväll och var mycket upprörd. Jag har tydligen silvermedalj och brorsan brons och jag vägde "bara" nästan sex kilo och brorsan var några gram lättare. My bad.