Känns ju lite konstigt att gå tillbaka till vardagligt bloggeri efter att ha spillt ut mitt hjärta över tangentbordet och filosoferat över livet och döden, men vad ska en göra? Så här är det ju. Stora ögonblick efterträds av små bagateller. Ena stunden existentialism, andra stunden ekomjölk. Om jag skulle få spela huvudrollen i en film, som inte skulle vara en diskbänksrealistisk dokumentär som hetter typ Åttiotalisterna - vad hände?, så tror jag att jag skulle sparka röv som Scarlett O'Hara i en remake av Borta med Vinden. Varför? Jo;
1. Jag älskar Borta med Vinden, sett den fler gånger än jag vill erkänna. 2. Jag är lite sådär lagom elak, precis som Scarlett ska vara. 3. Jag tror mig passa ganska bra i Southern Belle-klänningar. Kanske. Är i alla fall mycket vänligt inställd till hatt. 4. Jag kan härma sydstatsamerikanska ganska bra. Enligt mig själv. 5. Jag har ett ypperligt förslag på vem som skulle spela Rhett Butler (Zlatan). 6. Jag kan knyta näven mot skyn på ett mycket trovärdigt sätt. 7. Jag har ett killer bitchface.
Varsågod Hollywood. Den här idén bjuder jag på.