Jag har figurerat i två olika tidningar på senaste tiden. Ett liv i sus och dus, det är det enda rätta.
Först var jag finkulturell och litterär i den norrländska kulturtidskriften Provins. De hade Österbotten som tema i detta nummer.
Jag blev tillfrågad att skriva dikter till numret och jag var inte sen att tacka ja, även om det kändes jäääävligt nervigt att göra det. Dikt är inte riktigt min bekvämlighetsgenre. Eller så här - jag gillar att skriva poesi, men jag gör det helst helt utan ambition och baktanke. Men nu är dikterna tryckta där och det känns bra. I samma nummer kan ni också läsa en viss Pärs essä om dialektklimatet i Österbotten. Min dröm om att vi ska vara ett litterärt superpar (typ Nicole Krauss & Jonathan Safran Foer [före skilsmässan]) känns lite närmre.
Sen böt jag fråg gåspennan till grillzen och helt plötsligt var jag Studenbladets covergirl. KUL!!! Speciellt eftersom min egen studiekarriär gick hundra kilometer i timmen käpprätt åt helvete.
Så sjukt, en tre (3) uppslag lång artikel om ~*lilla mey*~. Och de här bilderna alltså. Blir nästan kär i mig själv. Och Nikko, det lilla geniet som tagit bilden. Och ja, det är mina egna grillz. Fick dem av Ronja för ett par år sen, efter att jag hade önskat mig dem riktigt hårt.
Det här är dessutom STBLs sista pappersnummer forever så jag är lite historisk också. Bra att göra historia i sjukhusbeiga strumpor och plastsandaler tycker jag.
Tack och hej, tartexpastej!