Jag har haft massor att göra hela november och jag trodde aldrig jag skulle se slutet på denna helvetesmånad eller den här sidan av alla deadlines. Men igår fick jag klart allt! Allt är inskickat! Jag ska visa er lite av grejerna sen när det är ute, till exempel har jag gjort en hel del till mitt jobbs jubileumstidning (vi fyller 30 nästa år!) som kommer i januari och den grejen har verkligen hängt över mig de här senaste veckorna.
En annan sak jag gjort är ju så klart att fylla i en ansökan till Kultisfonden. Det är verkligen det värsta jag vet, att fylla i ansökningsblanketter. Men nu är det klart! För i år i alla fall.
Jag har firat med fantasy i dagarna två. Ikväll var jag på bio med Bea och såg Fantastic beasts and where to find them. Den var mysig, otroligt fina tjugotalsmiljöer och -kläder och Eddie Redmayne som spelar Newt Scamander är 1. en otrolig skådis och 2. jättejättesöt. Gud, vilken ögonfärg. Hur som helst, manuset kändes lite hafsigt och vissa grejer var lite väl övertydliga, men in alles en trevlig bioupplevelse.
För första gången på flera veckor har jag också haft ro att lustläsa, så jag började med Maria Turtschaninoffs Naondel igår kväll. Den har jag fått av Förlaget som recensions-ex, tack så hemskt mycket!
Nån annan än jag som inte kan läsa inbunda böcker med omslaget på? Går ej.
Är inte i stånd att ge nån proffsig recension här för OMG, JAG ÄR BESATT!!! Skulle bara läsa "lite" igår kväll, men det slutade med att jag efter nån timme fick flytta ut på soffan för Pär ville sova och min lampa störde honom. Så jag lade mig på soffan och fortsatte läsa. Efter ännu ett par timmar kom Pär och frågade försynt om det inte var dags att sova nu...? Då var klockan HALV TRE. Jag började jobb åtta i morse, men jag ångrar ingenting.
Jag har tidigare läst Maresi, första boken i Röda klostret-serien och gillat den, men Naondel är ännu lite bättre. Så spännande, så välskriven, så oerhört bra persongalleri. Plus att den är skönt feministisk utan att nånsin skriva en på näsan. Älskar det.
Men det bästa med min läsupplevelse är att Maria har lyckats bygga upp en värld som är helt olik vår, men ändå känns så naturlig. Helt igenom trovärdig och det tycker jag är viktigt när man skriver fantasy. Eller när man skriver överlag, men ofta orkar jag inte läsa fantasy som utspelar sig i en egen värld, det känns många gånger så krystat. Men inte detta alltså. Man ba jaja, hon heter Daera, klart hon gör det. Också skitskönt efter denna månad att bara lämna all byråkrati och pappersjox och verklighet bakom sig och bara låta en ny värld skölja över en. Som ett förnöjt litet sjölejon har jag legat och låtit Naondel skvalpa över mig.
Jag har hundra sidor kvar av denna f a n t a s t i s k a bok och jag tänker läsa dem exakt NU.
PS Ni på Förlaget (och alla andra också för den delen) får gärna fortsätta skicka så här bra böcker åt mig. Det kommer fler novembrar som behöver uppvägas.