Alltså Evijärvi, denna österbottniska vita fläck på kartan för mig. Jag hade aldrig varit dit iförrän i lördags, när jag och Lina fick nys om ett stort loppis där. Eftersom vi inte hade annat att göra, bestämde vi oss för att åka dit. Så här ser det ut i Evijärvi. Lite som Mordor.
Lina skötte kartläsandet och körningen...
... medan jag fotograferade det inspirerande vädret och landskapet. Bunkra upp med skvaller eller godis om ni tänkte åka dit, det är sjukt tråkig väg.
Men vips var vi framme. Det här loppiset ägs av en kvinna (med mäktig frisyr) och hennes katt som när vi kom dit låg och såg på en hög virkade mattor framför en fejk-öppen spis. På dörren finns varnningsskylt att katten kan nafsa efter dig om man retas, men den var hur snäll som helst mot mig. Fast jag retades visserligen inte, så kanske det var det. Loppiset håller alltså hus i en gammal skola.
Som man nästan såg. Vissa av de här bidlerna är från min Instagram, så ursäkta för en massa filter och grejs plötsligt.
Det här skåpet som jag lätt kunde ha på balkongen t ex, stod utanför dörren och var det sista jag fotade, för efter att jag kom in i huset var jag för upptagen med att fynda för att komma ihåg att fota. Agatha kirppis (som det heter) är super om du är på jakt efter saker. Det finns hur mycket glas, porslin, klockor, lampor, gardiner, smycken och tavlor som helst, men inga kläder att prata om. Allt är inte superbilligt (kan nån bara samla ihop allt överprissatt Arabia-porslin och sälja det nån annanstans så att vi som inte är intresserade av att lägga 48 euro på en liten kaffekopp slipper se det?) men fyndpotentialen är stor, bara man orkar leta.
Jag hittade bland annat den här fina tavlan med torkade violer för 3 euro. Den hängde alltså inte på min dörr när jag hittade den, höhö. Men nu gör den det.
Och vinglas för 1,20 styck. Fanns sex till, men jag har inte plats jag vill ha. Hittade också ett litet flipper-spel jag köpte åt brorsan och gav bort innan jag kom att fota det och den finaste lampan (vi pratar snäckskal, rosa toner och Maria Magdalena) jag någonsin sett. Tyvärr kom jag hem utan lampan, för tydligen var den inte till salu, utan ägarinnans privata. så det är ett stort minus för Evijärvi-loppiset, retas med massa snygga saker man ändå inte får köpa. Bu för det. Stod också och vägde ett guldhalsband med klirrande medaljonger i handen rätt länge och nu ångrar jag lite att jagi nte köpte det, men det var ganska dyrt och lite svårburet. Oh well.
Efter loppiset stannade vi på lokala bensinmacken/innestället/centrum för en lilla jul-burgare. Där har de en uppstoppad isbjörn. Benisnmackar på små ställen älskar jag att besöka, men den här var inte så trevlig för efter cirka femton minuter kom en dyngfull man (klockan var alltså fyra på eftermiddagen) och erbjöd mig pussar upprepade gånger. När vi körde därifrån rivstartade vi och tutade.
Och det var Evijärvi och lillajul. Vill ni besöka Agatha Kirppis & Divari (vilket jag rekommenderar) så hittar ni info här. Lätt att hitta dit och inte så värst långt, även om det kändes som om man vore i ett annat land.
