Om jag vore-listan

Låt oss leka Om jag vore! Det är lätt ,det kan ni också göra. För att göra det här så rättvist som möjligt så fick Pär även svara på dessa om mig. Så får ni en så heltäckande bild av mig som möjligt. Pär fick inte veta vad jag svarat före han själv svarade. Han tyckte det här var.. Ja, ni får läsa själva.

Om jag vore…

… ett godis: kanske ett Djungelvrål? Lite sur, lite salt, lite söt.

Pärs svar: Brunbergs tryfflar. För du är god.

… en maträtt: en mustig gryta som är varm och ganska kryddstark. Eller så tänker jag för högt om mig själv och så är jag bara en hög potatismos. Med klimpar.

Pärs svar: Tacos. Inte bara för att du gillar det, utan för att det också är innehållsrikt.

… en chipssmak: dillchips! Vet inte varför, det är inte ens en favorit på nåt sätt, men jag tror jag är dillchips. Lagom folklig, ändå inte sourcream & onion om ni fattar.

Pärs svar: Dillchips, för att du så lätt får dille på saker.

… en dryck: kaffe med grädde.

Pärs svar: Mjölk, om vi ska gå på det folkliga.

Om jag vore…

…en karaktär i The Office: Jag är en Andy, tror jag. Lite irriterande, sjunger ofta och underliggande problem med ilska.

Pärs svar: “Det är ju lockande att säga Tim…” “Vem är Tim?! Menar du Jim?” “Ja, men jag refererar till den engelska versionen nu. För att du är snäll och rolig.”

… en karaktär i Friends: Jag har hört att jag är en tydlig Phoebe, men det ar av syrran, som är mer Monica än vad Monica själv är. Jag identifierar mig mest med Chandler kanske? Med en liten sprinkle av Phoebe då.

Pärs svar: Aldrig sett, vet inte.

… en Disney-figur: jag skulle vilja säga Belle pga böckerna (och sKönheten of course, hehe) , men till utseendet liknar jag väl mest Ursula? Sen gjorde jag ett personlighetstest igår om vilken fiktiv karaktär genom allt jag är mest lik och resultatet var… TIMON!!! Blev supersur, känner mig inte alls som en Timon. Men nej, nu vet jag!!!! Kalle Anka, ahahahaha. Temperamentet igen då.

Pärs svar: Robin Hood, för att du har ett starkt rättpatos. Men det är ju väldigt smickrande förstås. Eller så är du Prins John, hehe. [efter att jag avslöjat vad jag svarat] Fast Kalle Anka är ganska bra också, du är går ju ofta halvklädd också.

… en i Spice Girls: När jag var liten och vi lekte Spice Girls var jag alltid Sporty Spice. Jag tror det var för att hon hade mest bekväma kläder och var liksom mest vanlig. Men idag så skulle jag ändå vilja säga att jag har lite Ginger Spice i mig.

Pärs svar: har för dålig koll, har aldrig brytt mig om Spice Girls. Men kanske Ginger Spice, för att du gillar stark mat.

Om jag vore…

… en färg: är nog nånstans på röd-orange-gulskalan tror jag. Eller skiftar jag till och med i lila? Mitt namn är ett solklart lila namn, men personligheten… ja, men kanske lila ändå. Röd i grund och botten, men med konservativa drag, hehe.

Pärs svar: röd. Varm.

… ett djur: det ligger ju nära till hands att svara katt, men så tråkig kan man väl ändå inte vara. Ko däremot, där tror jag vi är nåt på spåren. Lat och nyfiken på samma gång.

Pärs svar: Hund. Sådär humörsstyrd på nåt sätt. Tråkigt val kanske, men ad ska man säga? Kolibri..? Älg…? Jag tycker det här är bland det svåraste jag varit med om i år.

… ett väder: en liten höststorm, kanske med inslag av regn.

Pärs svar: Nämen herregud… Nämen, så där när det regnar och är solsken samtidigt.

… en växt: Vill nog helst vara en ek, en stor och kraftig och klok och gammal ek. Är väl ett litet ekollon kanske, en början till nåt sånt. Hoppas jag.

Pärs svar: Paprika. Väldigt smakrik. Fast nej, det här är ju helt missvisande, jag tycker inte alls om den här uppgiften. Det här var hemskt, jag vill aldrig göra det igen.

Här ligger den stackaren och svarar på frågor och plågas.

Kommentera gärna och länka om ni fyller i listan, med eller utan kompis/partner.

Gåvo-torsdag

Det är ju inte varje dag jag får presenter, men when it rains it pours! Igår måste ha varit nån förfest till alla hjärtansdag , för jag fick jag en massa saker, vill ni se?

Allt det här som jag radat upp på vårt allt annat än väldammsugade hallgolv har jag fick jag igår. Den blå korven är min lite för tidiga vändagspresent av min pojkvän Pär. Har haft otroliga spänningar i nacke-axlar-rygg de senaste veckor och i ett par dagar tycker jag att jag haft tungt att andas. Googlade hjärtsvikt i en timme igår tills jag insåg att vänta, det här känner jag igen…? Har typ haft en lågintensiv panikattack ett par dagar och det ser alltid likadant ut. Jag tycker att jag har ett ”märkligt tryck” över bröstet (som dessutom också gör sig som mest påmint när jag är ensam), jag googlar och börjar tro jag ska dö, paniken stegras, jag bryter ihop.

Som sagt, det är lite svajigt med mig atm, va ska man säg? Nu känner jag i alla fall att allt kommer att ordna sig för efter en halvtimme på den här foamrollern igår kväll hörde jag ljud från mitt skelett jag aldrig hört förr och blod som plötsligt började rusa i armarna. Nånting låstes upp! Älskar min foamroller, älskar min Pär.

Sen fick jag en recensionsroman från Schildts & Söderströms - nämligen Philip Teirs nya. Passar bra eftersom jag behöver en lättare bokpackning till vår husmors/vändagskryssning som går av stapeln imorgon. Den här är lätt och bra. Och snygg! Återkommer med rapport om innehållet.

Och sist men sannerligen inte minst - denna mosaikbricka av syrran. Min syster Julia är ganska gravid vid det här laget och ganska begränsad i vad hon orkar göra, så hennes naturliga rastlöshet har utlöst en pysseliver utan dess like. Ett projekt hon haft de senaste dagarna är att slå sönder udda och kantstött loppisporslin och göra mosaikbrickor och -krukor av det. När jag såg brickan hon hade gjort åt sig själv bad jag om en egen och igår kväll levererade hon den, tillsammans med en tulpanbukett. Inte illa!

Tack för allt detta, vilket överflöd man ändå lever i!

Den perfekta julklappen

Igår fick jag den perfekta julklappen och ville bara tipsa vidare till er som går i julklappsköpstankar. Jag fick den av Linnea, som även tidigare har visat sig vara en fena på presenter. Så egentligen borde jag väl bara hänvisa till henne istället, men eftersom jag är fena på att få presenter så presenterar jag nu Årets Julklapp (fuck off mobillådan).

Ett gult snäckformat askfat i porslin med namnet Strömberg på. Varsågod för syntolkning. Strömberg är alltså inte bara mitt efternamn, utan också en gammal tillverkare av ugnar och spisar och det här är väl nån slags merch/företagsgåva från första början. Vågar man säga mitten av 1900-talet?

Nu säger jag inte att just detta lilla askfat är den perfekta present till vem som helst; redan om du inte heter Strömberg kan det ju kännas lite eeh, men detta är i sanning den perfekta presenten, ety:

1. Den funkar åt - om aldrig bara exakt jag, men åt en väldigt begränsad skara människor. Tyder på en kännedom av varelsen Ellen M. E. Strömberg.

2. Den är sprungen ur ett ögonblick av ”jag tänkte på dig när jag såg den” och inte ett ”jag behöver hitta nåt åt Ellen”. Eller vad vet jag, men eftersom jag och Linnea inte har nån egentlig historia av att utbyta julegaver så tror jag mer på detta förra. Allt vi mennsker vill är ju att bli tänkta på då och då.

3. Den var oväntad. Dels för att jag inte förväntade mig en julklapp där och då men också för att jag aldrig i mitt liv hade kunnat tänka ut att skriva ”gult snäckformat askfat i porslin med namnet Strömberg på” på önskelistan, men likväl visste jag ju i samma stund jag såg det att detta kan jag ej längre leva utan.

Och får man till åtminstone två av tre av dessa tre Perfekt Julklapp-punkter så tror jag man får till en lyckad klapp. Det kräver ju kanske mer tid än gå in på valfri hemsida -> bestäm summa på presentkort -> klicka köp, men effekten blir ju också därefter. Med det sagt - ett presentkort kan vara precis det som behövs också MEN NI FATTAR.

Och om inget annat - köp en bok. Vilken du ska köpa återkommer jag till nån annan dag. Och tack Linnea igen ❤️❤️❤️

25 saker man kan göra en lördag i maj

1. Pumpa luft i dina cykelhjul, olja kedjan och take her for a test ride.

2. Tvinga med ett par vänner ut på cykeltur. Cykla i bredd.

3. Ät frukost utomhus.

4. Bjud över ett par vänner på middag. Gör enkel linssoppa (tomatkross, kokosmjölk, gul lök, röda linser, garam masala, eventuella grönsaksstumpar/konserver/ostkanter du hittar) och glass med varma hallon (frysta hallon + ev tsk socker i kastrull tills det är varmt) till efterrätt och koncentrera dig på umgänget.

5. Rota fram ett gäng gamla tidningar. Klipp och klistra ihop ett kollage som beskriver hur ditt eget klädmärke/butik/drömlägenhet skulle se ut.

6. Gör en nostalgisk playlist till din barndomsbästis eller syskon; gör det till en sport att hitta den mest obskyra hiten som hen säkert glömt bort.

7. Lär dig koreografin från nån bra låt, t ex den här:

8. Gå på loppis, köp ett par fina och mjuka örngott och brodera en kompis namn eller initialer på dem. Behöver inte bli jämnt eller stilrent.

9. Gör en riktigt fin ”ingen reklam”-skylt. Du kan till exempel pärlplatta en, klippa ut bokstäver ala hotbrev, göra en av Alfapet-brickor eller rita i tusch.

10. Vik in alla dina kläder fint i din garderob.

11. Gå till biblioteket och låna hem allt du blir sugen på från tonårshyllan. Köp godis på vägen hem.

12. Försök dig på att göra din egen majonnäs, vegansk eller på ägg. Jubla om du lyckas.

13. Gör en skattjakt åt en kompis; göm ledtrådar över stan eller hemma hos hen/dig. Skatten kan t ex va en tröja du vet hen gillar som du inte längre använder, en tårta eller en av örngotten du broderat.

14. Dra ihop ett gäng, bege er till närmaste park eller skolgård och lek alla klassiska utomhuslekar från lågstadiet. Bollen på sin plats, färg och namn, vem är rädd för vargen, pomperipossa, tjirutunno eller varför inte hederlig kurragömma? Mycket roligare än du kommer ihåg det.

15. När du ändå är på ett sånt ställe - sätt dig och gunga i en gunga ett tag. Eller stå upp om du är daredevil!

16. Kolla vilka muséer eller utställningar som finns i din hemstad och vilka som är gratis (eller i alla fall väldigt billiga). Gå på dom, oavsett vad det är.

17. Dra ut alla dina mattor och piska dom. Det brukar hänga en mattpiska i tvättstugan eller liknande om du inte har egen. Slå allt vad du orkar och få ut alla latenta aggressioner.

18. Baka bröd.

19. Se nån kul smink tutorial på youtube och försök härma looken.

20. Umgås med en människa som är åtminstone 10 år äldre eller yngre än du.

21. Skriv egna dikter eller sök fram dina favoriter av andra poeter; printa ut dikterna x 25 och sätt upp lapparna runt om i stan, smyg in dem mellan mjölkpaketen i affären, lägg upp dem på anslagstavlor och lämna dem på offentliga toaletter.​

22. Hitta en sten eller ett träd att klättra upp på/i. Gör det. ​

23.  Ladda ner DuoLingo och lär dig några ord eller fraser på ett språk du tycker är fint. 

24.  Skriv ett brev för hand till nån kompis som bor längre bort. Kom ihåg att posta det! 

25. Hitta en ny favoritpodd och lyssna på flera avsnitt i rad medan du gör nåt av de andra sakerna på den här listan. 

Önskerubrik: Hur man får till den perfekta hemmafesten

Det här var en rolig önskerubrik! Jag tycker väldigt mycket om att ha hemmafest. Eller gör jag? Blir jag inte ett otrevligt, stressat vrak när det vankas hemmafest? Både och kanske. I alla fall så har jag haft en hel del hemmafester. Eller fester och fester, vad är en fest egentligen? Folk brukar i alla fall ha en tendens att samlas där jag bor. Dels är jag för lat för att gå nånstans (hehe) men mest är det väl för att mina livssituationer de senaste åren har gjort att jag oftast är den med kaffe hemma om vi säger så. Och nu för tiden när det vaknas fest så är det oftast mes praktiskt hemma hos oss, eftersom de flesta av våra vänner bor på annat håll och sällan har möjlighet att fixa fest.

Jag tänkte berätta lite om de olika fester jag fixat de senaste åren och hur jag har tänkt kring det. OBS försöker verkligen inte vara nån Michael Bindefeld här men när ni nu frågade!

Jag gillar ju teman eller maskerader, tycker det är för lite av den varan i dagens samhälle. Så det är väl mitt första tips. Ha ett tema! Tycker dina kompisar det är lame har du fel kompisar - alla gillar väl att klä ut sig? Man behöver ju inte gå all in med maskeraden heller, jag har t ex nån gång varit på en fest med godis-tema där alla skulle klä sig i något godis-relaterat och vi knytkalasade ihop en godisbuffé. Så här såg det ut:

En bild Bea har tagit, var festen till och med vid Beas? Kommer inte ihåg. 

Det är alltså jag och Nikko som har lite olika take på lakrits. Nikko hade sytt dreads av lakritssnören i en mössa och jag var helt svartklädd, men hade frågat hårtopparna rosa och gjort smycken av lakritssnören, t ex är snöret i pannan jag har av lakrits. Nikko håller alltså på att spraya nån slags godisspray i munnen på mig om ni undrar vad som händer. I alla fall, det är ett exempel på ett tema som är tillräckligt brett för att alla ska kunna inkorporera det lite i alla fall.

Teman jag haft på mina egna fester:

Harry Potter
Alla var utklädda till personer ur Harry Potter (min kompis Nayab var helt magiskt klädd som Hedwig med vita fjädrar i ögonbrynen <3) och jag bjöd t ex på grissini (trollstavar), Adava Kedavra-shots (gröna jello-shots) och Jelly Beans (Bortie Botts bönor). Sen hade vi gjort en Moaning Myrtle på toaletten genom att rita glasögon och ny frisyr med sprittusch på en Pekka Haavisto-valaffisch jag snodde nånstans ifrån. Dessutom hade jag satt små budskap med dymo-tejp överallt, på lampknapparna stod det “lumos” osv osv.

Guld
Ärligt talat minns jag inte så mycket av den här kvällen, inte för att jag skulle varit så full, men för att det kanske var ett lite luddigt tema. Minns i alla fall att folk hade tolkat temat på en massa olika sätt; jag var helt guldsminkad i ansiktet, nån hade en guldig slips, IB var klädd som en guldig ikon (hon vann för övrigt kostym-tävlingen) och en de hade gått all in på bling-temat. Jag bjöd på alla godisar jag hittade med guldigt papper och hade gjort nån guldig bål tror jag…? Och ostbågar! Plus guldgirlanger och ballonger, så klart.

’Murica!
Ett år hade jag tema US of A. Det var väldigt enkelt snacks-wise i alla fall, det mesta är ju typ… amerikanskt. Jag var utklädd till Soccermom och pratade med riktigt dålig amerikansk accent hela kvällen. Här finns bevis. Jag hade gjort en jättelång playlist med bara riktigt testo-stinn country. Minns att Beppe var amerikansk turist med hawaii-skjorta, pilotbågar och fiskarhatt.

Livet efter Döden
Det här är kanske den mest ambitiösa festen jag nånsin haft! Jag och Nikko hade gemensam nyårsfest, det var alltså på den tiden vi bodde vägg i vägg. OBS, mitt andra tips lyder: ha inte hemmafest på en högtid där folk ofta är lite utan att göra. Du kommer plötsligt ha väldigt mycket gäster. Okej, på Livet efter Döden inredde vi min lägenhet som helvetet, med röda lampor och chilibål och och dekadent ostbricka. I Nikkos lägenhet igen projicerade vi en bild av en blå himmel med moln på väggen, vi hade lånat en sockervaddsmaskin och gjort en blåbärsbål och marshmallows. Nikko var klädd i helvitt och jag i svart- och rött. Sen fick folk gå som de ville mellan himlen och helvetet. Det var så roligt! Meeeen det kom en massa oinbjudet folk och det hela spårade ut lite, men det gick bra till slut.

Teman jag inte haft men gärna skulle vilja ha nån gång: bokstaven E, horoskop (kom som ditt stjärntecken!), havet, Hänt Extra! och kungligheter. Plus tvåtusen andra, det är ROLIGT med tema!

Även om man inte orkar köra ett tema helt ut, så tror jag att alla fester mår bra av att ha En Grej, nåt som är lite annorlunda eller kul. När jag ordnade överraskningsfest åt brorsan för några år sen så hade jag fixat en vuxen fiskedamm där folk fick kondomer, små spritflaskor, godispåsar och små grejer jag köpt på loppis. Metspöet gjorde jag av en gammal turkisk yoghurt-burk och ett sopskaft. På våra julvakor vi har hat 23:e december ett par år i rad nu har vi spelat Bingo de senaste åren. Jag och Pär plockar ihop små grejer; 1€s-lotter, Novellix-noveller, nagellack och ansiktsmasker och så får våra gäster spela bingo. Bingospelet har jag köpt på loppis for 30 kronor en gång. På vårt bröllop hade vi karaokehörna - det var väldigt uppskattat! Här kan ni förresten läsa mer om den festen. Att göra en gästbok genom att sätta kraftpapper på ett bord eller en vägg brukar var ganska kul också. Och om inget annat - en bra playlist MÅSTE du ha. Det gör hela skillnaden.

Man kan också bjuda på nåt som bara är typ nån grad mer avancerat än öl och chips, folk brukar tycka det är kul. På min 30-årsfest hade vi chipsbuffé! Det var kul - och enkelt, vi bara köpte alla chipssorter vi hittade i stan. Allt tog slut, vilket jag aldrig trodde skulle ske, vi pratar ändå om typ 20 påsar. Jelloshots är också kul och enkelt att göra och folk brukar uppskatta grejen, även om de flesta håller med om att det är vidrigt att äta alkohol i geléform, hehe. Nu på nyår hade jag gjort en isbädd av en gammal balkonglåda och is jag frågat loss på lokala McD. Nån gång har jag gjort Strawberry Margaritas med färska jordgubbar som välkomstdrink. Senast jag, Moa och Jennifer skulle ha tjejkväll gjorde vi sangria med syrenblad i. Det behöver inte vara så mycket, men det ger en nånting att hänga upp minnet av kvällen på och att särskilja den ifrån andra.

Förutom de här festliga tipsen skulle jag säga följande:

1. Kom ihåg att meddela dina grannar i god tid om du bor i höghus. De flesta grannar är chill med en vanlig fest bara man meddelat. Jag har satt upp lappar i trapphuset och bjudit in alla om de vill och lagt med telefonnummer till mig, så de kan höra av sig om vi har för mycket ljud.
2. Du ska inte bli pank på din hemmafest. Eftersom jag sällan haft pengar har jag blivit ganska bra på att skrapa ihop en fest på minimibudget. Det gäller bara att vara kreativ., man kan göra spel eller lekar med massa shit du hittar där hemma. Kommer förstås inte på nåt nuuuu men… Dessutom är knytkalas alltid bra, folk tycker om att känna att de kan bidra med något. Se till att ha ut påsar för pantflaskor så får du kanske lite pantpengar tillbaka i alla fall.
3. Bjud folk från olika håll! Jag tycker det är roligast när det blandas friskt. Var inte rädd för att bjuda äldre människor eller föräldrafigurer heller. Jag är typ känd för att alltid bjuda med folk - även till andras fester. Mitt rekord är när jag kom till Petters Halloweenfest med 40 tyskar som var besök på After Eight. Men jag frågade faktiskt först och han bodde jättestort, men jaja. Det blev kul!
3. Städa innan du går och lägger dig! Hur trött du än är - plocka ihop lite innan du går till sängs. Det är 100 gånger tyngre att städa bakfull och dagen efter än lite småfull och samma kväll. Plocka i diskmaskin/diskhon, släng chipsrester och torka upp fläckar. Du kommer tacka dig själv sen.
4. Tänk på dina gäster! Ha tillräckligt med toapapper och plats för jackor och skor. Bjud på nåt veganskt eller glutenfritt om du har såna gäster. Erbjud hårspray och hårnålar på toan om nån behöver. Ha nåt alkoholfritt alternativ. Bjud på varmkorv vid midnatt när folk är hungriga. Ni fattar.
5. Tänk på dig själv! Det här är jag sämst på när det gäller fest. Är ofta så stressad och mån om att alla ska ha det bra att det slutar med att jag bara står i köket eller på balkongen svettas. Var inte rädd för att ställa upp lite regler, skriv det redan i eventet på FB; man får bara röka där ner, inte byta låt mitt i utan köa om man vill höra nåt, ingen får vara i sovrummet osv osv. Så länge du inte är Monica i Friends så fattar folk och du slipper oroa dig. Göm undan värdesakerna och fragila arvegodsen, skit i dammsugningen och ha bekväma kläder så fixar sig det mesta. Om inte du som värd har roligt så kommer ingen annan ha det heller.

En fin bild av mig Linnea tagit på min 25-årsfest.

Festa lugnt!

Hur pratar jag med Pär?

Fick en fråga i kommentarerna (ställ gärna sådana, jag svarar på alla trevligt ställda) av en Karolina som löd så här:

 Ellen, totalt off topic men jag är så VANSINNIGT nyfiken: hur låter du när du talar med Pär? Talar du klockren finlandssvenska (dialekt?) också med honom, eller anpassar du ditt ordval och din intonation? Frågar pga att jag nyligen kommit på mig själv med att tala mer ”sjungande” när jag talar med rikssvenska och jag känner liksom inte igen mig i det, ändå gör jag det. (Pär, du kan se det här som en önskerubrik för nästa Pärspektiv: att tala med finlandssvenskar/österbottningar).

Jag tänkte att det här svarar jag och Pär bäst på tillsammans och tillsammans i en video. Så här är svaret, håll till godo! 

Instant julfeelis-tips!

Jag har länge haft en känsla av att absolut mest och bäst julfeelis får man tidiga mornar. Jag vet inte vad det är, men det riktigt pirrar till lite av julfeelis i mig när jag tassar runt i i nattlinne och tänder alla ljusstakar i fönstren. Det är ju synd att den här julfeelisen ska ligga så opraktiskt tidsmässigt för nån som är väldigt morgontrött, men bara man orkar nån gång så är det absolut värt det. Igår hade jag en riktigt julig, ljuvlig morgon.

Jag och Emmi skulle till Vasa på ett par ärenden - I will not lie; de sista julklapparna och skatteåterbäringen är en del av det hehe. Jag tog bussen till Nykarleby och Emmis redan åtta imorse och där bjöd Emmi på frukost först, vilket var tur för jag hade inte ätit nåt före det.

Hos Emmis var det julpyntat till max, så det kan ju ha hjälpt till att maxa stämningen.

Kanske lussebullarna (utan djävulspåfundet russin, tack för det Emmi <333) också gjorde sitt.

Men även utan allt det tror jag att julfeelisen skulle ha infunnit sig; det är nåt speciellt med att umgås morgontid alltså. Jag fattar ju att inte alla har möjlighet att bestämma över sin arbetstid på det sättet, men kanske man skiftar eller kanske man har en helg ledigt. Hur som helst tycker jag du ska boka in en frukostdejt med en kompis snarast möjligast.

Imorse vaknade jag också tidigt, men av en betydligt mindre rolig orsak. Jag har den jävligaste nackspärr jag haft på flera år. Ni som känner mig vet att det ska till mycket för att jag ska stiga upp 07:30 utan väckarklocka. Jag har halvlegat på soffan i en av cirka två ställningar jag kan va i nu i ett par timmar och tittat på Musikhjälpen, också det en mysig decembertradition. Tycker Musikhjälpen är så himla trevligt, precis lagom grej att ha på tv:n när man kanske gör nåt annat. Men det kunde ju vara under trevligare omständigheter.

Men även med nackspärren från helvetet så är det nåt med decembermornar. Kanske är det Musikhjälpen, kanske den tjuvöppnade julchokladen eller kanske är det himlen utanför som gått från djupt mörkblå till nästan lavendel sen jag kom upp.

Julfeelis finns.

Finlandssvenska blogglistan

1. En finlandssvensk bloggare som skriver exceptionellt bra:

Amanda Audas-Kass. Jag skulle med lätthet kunna plocka ut hennes inlägg ur en hög med anonyma texter och det är inte alla jag kan säga det om. Dessutom har hon en behaglig och varm ton och skriver om livet precis så o-flärdigt som det oftast är.

2. En finlandssvensk bloggare som gör bra samarbeten:

Daniela! Daniela, urmodern till denna lista, skulle göra sig bra på flera av de här punkterna, men det skulle inte vara rättvist åt nån annan, så nu hamnade hon här. Har den senaste tiden verkligen varit superimpad av Danielas samarbeten. Både höjden och bredden och relevansen. Plus att de alltid känns personligt skrivna, vilket är ett måste för att man ska orka läsa bloggsamarbeten.

3. En finlandssvensk bloggare som skulle förtjäna mer uppmärksamhet:

Alexandra på Soulmama Arts. Hon skriver vackert och ärligt om sorg och kropp och skapande. Tips att hon nyligen kommit ut med en diktsamling också!

4. En finlandssvensk bloggare jag önskar uppdaterade oftare:

Karin Lindroos. Skulle jag stjäla ett hem av nån i finlandssvenska bloggosfären, ligger Karins Folkets hus illa till. Så. Snyggt. Får också alltid jättemycket inspirerad av Karkki, därför hade jag gärna fått en daglig dos. Men är glad för allt!

5. En finlandssvensk bloggare som känns extra genuin:

Karolinas Kaos. Tycker väldigt mycket om Karros lite lätt fräcka stil, men som ändå alltid håller hög proffsighet. Liksom inga onödiga clickbaitande provokationer men ändå alltid rakryggat och vasst. Hon är precis så IRL också, kan jag ju avslöja. Fast kanske ännu lite fräckare, hehehehehe.

6. En finlandssvensk bloggare jag tror är en viktig förebild/inspirationskälla för många:

Linn Jung. Statistiken talar sitt tydliga språk. Linn gör dessutom mycket gott med den ”makt” eller vad man ska kalla det, som hon har, tycker hon ofta belyser viktiga ämnen på ett sätt många kan till sig av.

7. En finlandssvensk bloggare vars blogg ofta får mig att skratta/på gott humör:

Malin! Både på bloggen och IRL trivs jag som en prins i en bagarbod i Malins sällskap. Jag skrattar faktiskt ovanligt ofta i sällskap med Malin tror jag.

En här i nuet-bild av när jag bloggar om bloggar.

8. En finlandssvensk bloggare som har fin bloggdesign:

Solklart Linnea. Har ALLTID den snyggaste bloggen, vi andra kan bara försöka. Alltid personligt och alltid med en tydlig linje och aldrig, aldrig o-läsvänligt.

9. En finlandssvensk bloggare som sprider ett viktigt budskap:

Catzo. Har ni sett att hon blivit med podd?

10. En finlandssvensk bloggare jag gärna skulle träffa:

Tror jag och Chevelle skulle klicka bra! Daniela sa en gång att vi borde träffas, för “Chevelle är som en yngre version av dig”. Vet inte om det är jag som ska känna mig lastgammal eller Chevelle som ska vara orolig för sin framtid.

11. En finlandssvensk bloggare som har en proffsig blogg

Jennifer Sandström. Det märks att Jennifer satsar mycket på sin blogg och kan grejen. Innehållet är väl-producerat, helt enkelt.

12. En finlandssvensk bloggare som tar snygga bilder:

Nanó . Tycker hon har ett otroligt behagligt bildspråk helt enkelt.

13. En finlandssvensk bloggare som är väldigt trevlig irl:

Nu tänker jag säga två faktiskt; Nummer ett: Lina Björkskog! Är man Larsmo-bo så är man, hehe. Och nummer två: Hanna på Söstrami.

14. En finlandssvensk bloggare som sticker ut ur mängden på ett bra sätt:

Kugge! Känner att hon är totalt unik i sin ihärdighet och i sin stundtals bråddjupa öppenhjärtlighet. Det känns som Kugge mer än någon annan är ett helt eget begrepp, om ni förstår vad jag menar!

15. En finlandssvensk bloggare som gång på gång lyckas imponera med sina blogginlägg:

Grön i Åbo-Julia imponerar med hela sin livsstil. Men jag uppskattar bloggen enormt, alla inlägg känns genomarbetade och snygga och liksom, informativa! Ser väldigt mycket fram emot hennes bok som kommer i vår!

och, bonuspunkt:

16. En sak jag tycker jag gör bra med min blogg:

Jag tycker jag är rolig och ärlig. Det hoppas jag ni tycker också.

Om ni känner er bortglömda mer era bloggar och besvikna att jag inte nämnde just er - SORRY! Ni är bara bortglömda här och nu, inget annat. Det är skitsvårt att fylla i såna här listor. Ni hittar den här listan hos Daniela, om ni vill fylla i den. Och det tycker jag ni ska, även om det är svårt!

Papp

Min pappa jagar. Jag tror det är hans bästa hobby. Han tycker också om att vara på sjön, spela gitarr och lyssna på musik. Han är också väldigt barnkär och envis som en get. Han tycker om jordnötter och snus. Han visslar ofta. Han har ett sjuhelvetes temperament. Men jakten; det är nog det jag tänker på först när jag tänker på pappa. Eller papp, som jag säger.

Papp har varje helg, varje höst så länge jag kan minnas  åkt ut i skogen och jagat. Eller åtminstone tittat till nån fälla eller nåt. 

Så länge jag kan minnas så har hans rutiner sett precis likadana ut. Skulle nån väcka mig i sömnen och be mig beskriva papps förberedande rutiner inför jaktmornarna skulle jag kunna rabbla dem som rinnande vatten. 

De svarta stövlarna (med gråa sockor hängande redo på skaften) står i källartrappan. Mössan - som han hade i 30 år, tills han för några år sen köpte en ny, precis likadan - ligger framme. Den gröna, vattentäta ryggsäcken med två fickor frampå står i kökssoffan. Den röda LA-radion står på laddning på köksbänken och kaffetermosen står färdig att fyllas.

På morgonen ska papp koka kaffe, fylla termosen och stoppa den i ryggsäcken. Han ska bre två smörgåsar; två ljusa semlor med ost och prickig korv. Eventuellt skinka. Smörgåsarna går utmärkt att förvara i en gammal brödpåse man knyter med en lös knut. Utöver det har han en påse Södermans mjuka pepparkakor och ett korvpaket med sig.

Allt packas ner i ryggsäcken, den av svett nästan styva mössan placeras på huvudet och fötterna träs först i de grå och under tårna lappade sockorna och sen i gummistövlarna, även dom lappade. 

Och så går han ut, sätter sig i bilen, tar eventuellt en Sisu eller Mynthon ur asken som alltid ligger i bilen (alltid lakrits-smak) och kör ut i skog och mark. Och gör vad man gör när man jagar.

De senaste åren har papp ibland när andan fallit på postat ett foto från en av sina jaktturer på instagram, som det här. Jag tog det med minst döda djur på.

Varje helg, varje höst. Precis samma sak.  

Jag och mina syskon retas gärna med papp om att man kunde ställa klockan efter honom. Han har jobbat på samma ställe längre än jag levt. Han dricker gärna en konjak framför fredagsunderhållningen på tv. På fredagseftermiddagarna svänger han in med sin Suzuki via kiosken och köper en lottolapp. Och varje helg, varje höst utförs rutinerna jag just beskrivit.

Nu kanske ni tänker att papp låter som en ganska tråkig man. Och förvisso - vill man ha spontanitet och överraskningar är det inte papp ni ska gå till.

Men jag skulle inte kalla papps förutsägbarhet tråkig. För det bästa med papp är nämligen just det att han - i åtminstone 31 år - gjort precis samma sak. Hur världen än ändrar och vart livet än far, så kan jag alltid räkna med papps två smörgåsar, korvpaket och Södermans mjuka pepparkakor.

Varje helg, varje höst.

Sylvi & Viola

Här är våra katter, Sylvi och Viola. De är två ytterst viktiga medlemmar i det Strömbergska- Jonassonska hushållet, så jag tänkte jag skulle presentera dem lite bättre idag. Fast, egentligen fick jag bara till så fina instagram-bilder av dem idag att jag tänkte jag måste mjölka det mesta möjliga ur dom.

Vi börjar med familjens nyaste tillskott. Sylvi hette egentligen Silvia när vi hämtade henne från Purmo, men vi ändrade det till Sylvia eftersom det sitter bättre i mun. Till vardags har det dock blivit Sylvi. Vi har haft Sylvi i nästan exakt ett år nu och vilket år det har varit. Hur många blommor har åkt i golvet, hur många hårband har blivit söndertuggade och hur många gånger har man vaknat av hennes små nålar till tänder i tårna? Sylvi driver mig till vansinne varje dag, men så kommer hon pipande och vill gosa och så glömmer jag bort allt och älskar henne hejdlöst igen.

Sylvi kommer i och för sig inte så ofta till mig, för hon är helt klart Pärs katt. Hon ligger gärna i hans famn när han jobbar och väcker honom gärna med att stå och pussa honom i ansiktet. Gulliga saker som Sylvi gör är att hon gömmer sig under täcket i sängen när man dammsuger och att hon låter som en duva när hon rör sig. Hon tycker om att krypa in i olika väskor och påsar och hennes favoritleksak är egentligen allt, men mina hårband är speciellt roliga. Hon klättrar också obehindrat precis som hon vill. Hon är regelbundet upp på våra bokhyllor, på våra köksskåp och på hatthyllan.

Viola är familjens självklara matriark, som jag delat liv med längst av alla i hela fyrklövern. Viola kom till mig som liten fluffboll för snart sex år. Under åren har hennes personlighet så klart utvecklats och fördjupats och åldrats, de första åren var hon en lika galen som vilken kattunge som helst, men de senaste åren har hon blivit en lugn, lat och allt igenom självgod katt. Viola är definitivt mer min katt, tror inte det händer nånsin att Viola självmant skulle lägga sig i Pärs knä. Jag kan däremot sällan sätta mig utan att hon lägger sig som en kurrande värmedyna i famnen på mig. Pär säger att Viola är opålitlig, men jag skulle inte säga hon är värre än nån annan katt som är van att få som hon vill.

Viola är har alldeles för mycket värdighet för att leka speciellt mycket längre, men om ett buntband dyker upp är hon inte allt för omöjlig. Dessutom är ju den dagliga sprängmarschen med Sylvi genom lägenheten nästintill obligatorisk, där de turas om att jaga varann. Förr kunde hon apportera leksaker, men det går inte att göra utan att Sylvi lägger sig i längre, så jag vet faktiskt inte om hon kan det längre. Viola har nån del maine coon-blod i sig och är därför ganska fluffig och lång. Dessutom har hon lite hundliknande egenskaper, hon möter mig alltid vid dörren när jag kommer hem (det gör iofs Sylvi numera också) och följer gärna med när man gör nåt på ett sätt jag inte upplevt att andra katter gjort.

Gemensamt för båda katterna är att de är väldigt snälla och ordentliga. De rör aldrig mat man ställt fram, de går alltid på lådan och tuggar aldrig på sladdar. Så om man bortser från sånt som man får räkna med som kattägare: blomkrukor i golven ibland, sönderklösta möbler, hår på/i allt och omöjligheten att nån gång få göra nåt ifred utan att nån kommer och buffar med nosen och vill ha uppmärksamhet, så har vi riktigt trevliga innekatter. De kommer relativt bra överens, mycket maktkamper mellan varven, men det är sällan allvarligt.

Jag har svårt att föreställa mig ett hem utan katter och för mig är de lika viktiga som vilka familjemedlemmar som helst. Okej, att jag kanske inte skriker och tar Pär i nackskarven om han gör nåt jag inte tycker om men vad jag vill ha sagt att de är väldigt viktiga för mig. Jag skäms lite över att jag är så svag för dem och ofta pratar babyspråk med dem OCH kallar dem “mammas lilla bebisarna”. Och köper julklappar åt dem. Pär är inte heller så förtjust i när jag kallar honom pappa när jag pratar med katterna hehehe men lite sånt får man ta.

Tycker vi avslutar dagens kattiga inlägg med denna klassiker. Gonatt!

bild från runeberg.org